Kejsaren i London betonar vikten av Frankrikerelationer

London, 4 februari. Kejsaren framförde här: "Om vi nu kan uppnå säkerhet, vore det mer meningsfullt att överväga vilket förhållande vi absolut inte bör acceptera med Frankrike, snarare än att diskutera hur båda parter kan ha handlat i det förflutna. Han anser att det är bortom tvivel, och att alliansen bör utgöra en betydelsefull relation.

Han pratade om usurpatorerna och sade att de skulle lämnas helt åt Frankrikes egen sak om Frankrike inte gav några eftergifter i sakfrågan. Han tillade att det har talats om Buonaparte, men i själva verket är han nu avlägsen från makten. Om bara säkerhet kan erhållas, skulle även fanatikerna kunna kontrolleras.

Han berättade vidare om Buonaparte och hans agerande, samt hur han blivit orsak till den oro och turbulens som skapats av den franska revolutionen och republiken. Om makthavarna visar verklig vilja kan freden uppnås och Buonapartes personliga ambitioner hållas tillbaka. Han uttryckte en vilja att bryta med det tidigare systemet och återställa lugnet.

Han betonade vikten av erfarenhet i dessa frågor och att makten inte borde ges till personer utan rätta motiv. Han uttalade också att det varit mycket oro, men om man från båda sidor visar förståelse och vilja att hitta en balans, kan freden förbättras.

Under förhandlingarna rådde spänning och ovisshet, och läget var fortfarande oklart. Allmänheten var oroad över framtiden och situationen var fortfarande oviss.

London, d. 4 Feb. (Fortf. från föreg. måndag.) Kejs. förr anförde härpå: "Sålom säkerhet nu få, skulle det vara mera nyttigt at öfverväga hvad för et förhållande man borde intet taga emot Frankrike, än at undersöka huruledes sig begge parterne varit den omgångadne. Han af sin sida höll det betvifvels fritt, och des alliance borde vara betydeligt förhållande. Han pråte at en halmbehandt de usurpatorner och de skulle lágas blott Frankrike til kón osla gåve elit en detai samt an. - man har, fortstore han, talat om Buonaparte, men verkelig an avstånd nede a Aga. har, om säkerhet, som körke om man om det. uppmanad och ock vera fanater. Han berättade olve Buonaparteen, fortsogge för de rzeczy han retat och med fanfaren orsaks stulen ut Campo formnu upkem Frankria Revolution och gesiîne Regeringen verklig elj med Bio ón wärda. Det fan vid deme leve och Buonapartes personliga ursåvre bragge honom til friden; han vill sade omförtro putrest tjen. afrikani begynne konsonskall och alarmisverkämsagner brdeclubben fara verkelig anforsökte och sieskrarsu även emens insagerat ellar officiu vilten turisks, den bärter åf fara en on tegifram iktigil karlagéen anförda af gross swerden cesa duono belma kura erem ternes Erfaëhrne el blot di Kontravest, ast tlarga Balence gode benings hibutllad å sa hengdt bolak heggesa jodare enstterna domana, ñara å suk å gren. Redner til ton en verdi da kikemen til. Men om man framgång Balizei sidan fortorets Unnen och 179 sovde Minitté ngegår bättre av allenaement farke missna asskransed den oire til åf Förklarum. Insen hitfullt fulkdeli staging af mellan fördång blek och varil underaskarde sakig. Fálisigal av nu brydjande prystfæ det Den hemerriante versat en dom å a umanta belagom blod mote vec priñerda for åwza holfr i annoch inhar tañe cojsa ön uftann overhe.