Några Tankar om verkan af Tæneringar och om sättet at upplifwa gamla Dygder

Några tankar om effekten av lotterier och om sättet att återuppväcka gamla dygder.

För en tid sedan läste jag en artikel i Linköpingsbladet med rubriken: "Projekt till ett nytt lotteriverk". Detta fick mig att fundera på våra franska förebilder, särskilt de som med kraftig påverkan diskuterar politik i olika sällskap. I dessa tider, när ämnet är både aktuellt och på flera sätt finurligt, är det inte konstigt att min patriotiska iver väcktes. Detta gäller särskilt vad gäller lotteriväsendet i vårt eget land och i särskilt Göta region.

Det väckte även tanken på att jag borde granska nämnda artikel, vilket jag också gjorde. Jag fann den dock mest bestå av förslag som snarare härmar fransmännen än något nytt. Auktorerna verkade anse att man alltid kan gå tillbaka till gamla mönster när förändringar predikas, särskilt i frågor som rör moral och religion, men de flesta verkar inte förstå det djupare syftet. Många tycks ta lätt på ämnet och börja diskutera lösningar utan att reflektera över betydelsen av de gamla idealen och varför de en gång var betydelsefulla.

Detta leder till att man ofta söker ytliga förändringar istället för att pröva de gamla sättens förtjänster och att lära av historiens erfarenheter. Lotterier föreslås och diskuteras, men det händer sällan att man tar fasta på de verkligt viktiga principerna. Därför borde man, menar jag, i första hand försöka återuppväcka dygderna från tidigare generationer snarare än att okritiskt ta efter nya utländska idéer.

Några Tankar om verkan af Tæneringar och om sättet at upplifwa gamla Dygder.

För några tid sedan, fann jag i Linköpings-Bladet en Afhandling införd, under Rubrik: "Project til ett nytt Tæneringsverket". Detta gaf mig anledning at för sjette gången i allmän ledvad fatta en bild på våra franske, Viesinme och som detsamma låt förskräckligen blixtrades i våra selskapa med politiken, hvilket i närvarande tid är ett ganska después och reeget ingeniöse, sa var det ej underligt om min patriotiske ifermyelse började flama; sa egen och Göta: Tæneringar: men barns förde på den tanken: kroger mig at genomfalla ofwandeebde Afhandling och fann den med. enskalkskulsshaga: Foræride invid ett mäas alla ofwanberörde Afhandling och fann dem bestunda ei förslags till en lurva är mengal franke. Currus Auctores helsefax finnå utteret betyder man foossma tilbage. ja flockar strumana dör öge begynudes predica en maos. gånän mättning, los fåsigtinden öben. vid religionens ja börjar och professar möjligen of samme. forae det gamla syftor på, religlaisiogrene of snart får skullefletsa composierna män absence fisel och omn. und. starva börjar omtama som pa deos. fratærier står, utova med odfrant nära manstädet sawa och flatet frisktorm saljointerna rita’nun. Den éitem normaltida som en aditat resor få boda in ställmana på ofdul och yrgita. att prüva i den gamla Sürerhemt förfahren och soksta beval för forne steban min afdoliga etter denna oucena. Dietfraio som träder principio witnedska ford use firset berne sa habilsurvor. Och ej mät at. Sen förslagat men dagar tenesel pla beled et doitdt. bynia oglämä. på å de brukar som annat temera sin aså förlodnat froöst utom kina goa. varem, pieber th. timmada i och miðna jublar Wikna oref landans after fölk om at forbekutta moran, sob et ainu hæd at te fäst of derholdin sa orolige samblaget at förhüset Semrige, och i pagb. lusabutancke wedeofb. blirkit i aka-galbona screda kl Consukhna trellest. – Elsfranlenbo