Fyra länder enas om Malta och militärt samarbete

London, 3 februari. Det uppges att en överenskommelse har ingåtts mellan hoven i London, Sankt Petersburg, Savojen och Neapel. Enligt denna ska den Maltesiska ön, om den snart återtas från fransmännen, återlämnas till Riddarna av Malteserorden. Dessutom ska brittiska och neapolitanska trupper upprätthålla ordning på ön tills detta sker, för att säkerställa att återlämnandet verkligen genomförs.

Samtliga åtgärder väcker oro och kritik, särskilt från Frankrike och Ryssland, men även från andra håll, där det råder starka intressen att general Obernouile (Reds. anm.: namn och stavning osäker) ska leda de brittiska trupperna på plats. De unga furstarnas råd tenderar dessutom att vilja ingå förbindelser med de övriga allierade. De militära styrkorna används också för att förebygga störningar, särskilt vad gäller den franska närvaron och deras inflytande i området. Fransmännen förbereder sig för förändringar och förväntar sig att bli berörda av nya kommittéer och förslag kring styrkorna på ön.

London, 8 februari. Efter en mobilisering på 50 000 man under ledning av markisen, sägs det, pressas England till bristningsgränsen. Den franska krigsmakten anses dock vara tillräckligt stark för att motstå trycket, och de militära sammandragningarna fortsätter, även om stämningen är oviss. Samtidigt har 11 000 man utsetts till de namngivna flottstyrkorna.

Från den schweiziska gränsen, 12 februari. Det rapporteras att trupperna fortfarande är rustade och att ryska styrkor samlas vid Etzer (Reds. anm.: platsnamn oklart). Generalissimussen Kumariov (Reds. anm.: namn och stavning osäkra) har fått order att återvända till Sankt Petersburg. Det finns fortsatt oro över stora truppförflyttningar och ett betydande militärt hot riktas mot kejserliga förband.

London d. 3 Febr. Det försäkras, att en Exvention blifvit ingången emellan Hofven i London, Petersburg, Sabon och Neapel, af innehåll, att i snart den Maltesiska ön igen åter ärna Francosarne, skal den återgifas til Riddarne af Maltesiska Orden, samt af Befattningar å den best at Möta Engelläsô och Neapolitanisk Troppar, intill des Hon wersetligen återgifves. Alla Inrättningor, togs womön Scotten förtrides skönt af se änigen elller Franrike eller Ruslan, do wan Hollfwa för sig, at General Obernouile sa Comanderar den Engelska Tropparne på Seraphim Wuentonger, och de unga Fürstandfornen som Riksensissare slusar, att impliceras förbindelse med de andra aliiare. Magter’s Troppar, för att, fom andra Ministeriala Dagblad dels Keartilla Minassila Altför störningen aff Eccra, samt patiis, att Franfoniske af för så podialskär blifver uti en Kæsöfisk Committet, och där föreslögte, at underståndte dort besinding höge Denningar af Fenska Matckar’s organisations i Serp’s. Okt. i London d. 8 Febr. Nachere af 50000. Marquis ad 11. Ingielt, sade de, bringa Ingickland på bankeren af eldtett. Fransd Warandeskat var starkt nog för at icke åter uppfattning, och således Militarneäs sanhopens elandse som. Dom vita, och ned lioa annå münchrir, som genom dem kör slis i velsf; d ei conves watv. D. wn nga, d e nown so han hn wisar der. BM we öndigt se imor, at där binda ofrisbienen and Vandedt anding Såbes Magazin, Frontrike. Wat till dem Triosti namngifna 11000 man för Marine.

Från Sweiziska gränsen d. 12 Febr. Knar är ännu rustet, och Rysneres återmötte til Etzer gamecha; Generalissimi Cumariow monades fäüllt i bez giit Eras son, ang begarse sig til Petersburg. Om har deriken återvowuer, och antager Fiörerskelseaf r noga 20 Riksens stör Herliitica på Kylistropparne, foim en dei tropp, det för viben i mo.