WECKOBLAD FÖR GEFLEBORGS LÄN • 1800-03-07

En bepröfvad Huskur, för allehanda Brännsår

1800Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

En beprövad huskur mot olika slags brännskador är att genast smörja eller täcka det brända eller såriga området med färskt kohudsfett. Därefter bör såret förbindas med en bit tyg eller bandage, så att salvan stannar kvar tills såret har läkt och sårskorpan lossnat av sig självt.

Denna metod påstås dra ut hettan ur såret, lindra svedan, minska smärtan och förebygga behovet av andra vanliga läkemedel såsom linolja, sårlösningar, tjära, rökelse, fett, smör, mjuka omslag samt plåster, vätskor och salvor från apotek. Denna salva, som görs av kåda från tall och nötträd (Reds. anm.: exakt trädslag oklart), kan också användas mot förfrysningar och köldskadade kroppsdelar.

Bakgrund

Huskurer och folklig läkekonst användes allmänt vid sidan av professionell medicin, särskilt på landsbygden där tillgången till utbildade läkare och apotek kunde vara begränsad.

Bosvål avser fett eller talg från kor, som ofta användes vid sårvård för dess mjukgörande och skyddande egenskaper. Råvaror till salvor togs vanligen från djur och lokala växter, eftersom det var billigt och tillgängligt överallt. I texten nämns kåda från tall och nötträd, vilket tyder på användningen av traditionella naturläkemedel som ansågs ha läkande kraft.

Receptet rekommenderas som alternativ till preparat från apotek, vilka då ofta var dyra och inte alltid tillgängliga för allmänheten. Brännskador och köldskador var vanliga i ett samhälle med eldstäder, hårt arbete och kallt klimat.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter