Tretton tyska spökhistorier översatta för att övertyga

Litteratur

Spökhistorier, ur Sanningens Rike, samlade av C. T. Wagner. Översatta från tyska av S. R. - m. Första samlingen. Betraktaren skriver i förordet: "Bland de många sätt att motverka tvivel om det övernaturliga, kan det vara verksamt att återge verkliga och sannolika händelser och undersökningar kring dessa, tillsammans med de ovanliga eller ibland skrämmande följder dessa haft. I syfte att bidra till detta, presenteras här tretton spökhistorier. Dessa berättelser är enligt upphovsmannens egen utsago dels hämtade från pålitliga och namngivna personer, dels från andra skriftliga källor."

Vidare nämns att visserligen kan syftet motverkas om historierna uppfattas som fantasi, misstänksamhet eller vidskepelse. Ofta misstror man dem som återger sådana historier, men man är ibland benägen att tro på det mest sannolika och nyligen inträffade, istället för äldre återberättelser. Händelsernas trovärdighet ifrågasätts ibland, men berättaren menar att det är de verkliga och utredda fallen som är av störst intresse för läsaren.

(Reds. anm.: Stora delar av den återstående texten är så svårt skadade eller svårlästa att innehållet inte kunnat återges i modern svenska.)

Litteratur.

Spökelsethistorier, ur Sanningens Rike samlade af C. T. Wagner. Från Tyskan öfwersatte af S. R. - m. Första Samlingen. "Bland de mångahanda medel til vantrons dämpande (säger Betraktaren i sitt företal) torde man i afseende på födelsen och skärpt umgab detta ändamål genom framlämande af sanna och möjligta händelser, samt de dervid gjorda undersökningar och deras furioliga utgång. I sådan afsigt och til en början lemnas här en och trette spökelsethistorier, hvilka imehålla werkligen ifrågasätte, och, efter Berättarens egen försäkran, dels efter trovärdige och af honom namngifne, fjesmänner äro hemtade, dels efter några med båda urval, ur andra skrifter, hemtade historier. Men fustligen tyckes den sednare afsigten måste här ursäkta opublicerad af de historier inom oss som fantastisi, misstanke, trifvel, bedegari, utäfvalsicheröfning. Sällan nekar man åt sagomännens tro, man tror de sannolikaste nyfurna fallne för en skíer widberäffelse, och af händers och betestafvarer fastede ende krossa mindre förstening. För den omvålade af gymnasila konsiser ofs högre aföende verksamj, ratka, fom berättaren andror frustelöseth af, ervaren före önten? med af gelat, fom beder sig, at mc åsär åt såtteförbudes och fánumptige höns och maka at the Philosophie?. Soké annmarkere af ofúel muset schat, lidrethöepper och som funligt mijämnelse ümnodes ex mistra åesilhe fören ring å wanneker, fjoner, angä gnang en endar och ditbar, unidexäss och haires ef af logs Rommane f rom nt coldre ann rammen odycksgifört detta fönre, undási öfunsf trumma klega m slag Sokr för falsitz ämter, kom med missvass och säderonnesh fremna težé bodiga Sokr mnd vefen drut fóiħäge xr anná nakforand, systrar borneth casa díters fæöf fr anarre öfŕsom Roman. Det wor säden er geshan anun enog föressren of (ännista pochi fátfų wissleler, rustide mania, spieren f somm hvaed frisr diese anmdannet belóf kärare böra mumize, fom berättelseri af menüdst þos knomenj ds fÿúester fatordo atend gîasana tellt öringer pruven vernerö af marf vôrde. Mr cd på af eur befbraud v varrelgeof; och ångke påven för ubnáterefeni ful, fokr ofo ioz dro rt wil Jørd kömtts ftinfla fomal ów gc ey neclibsi) dére förelstrære fo ei *% buaíel offerise foráorie ; ð tág soeí mem mñ kar ársnoae wunne, ovneár eesla atom€“ smänne örő övrrfestrening under,’ små vike funligen bettú, utan jämförelse med originalet, låter sig beffämma."