WECKOBLAD FÖR GEFLEBORGS LÄN • 1799-04-06

Om Almogen på Öland: Plägseder wid Bröllop, Barndop och Begravningar

1799Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Om allmogen på Öland: Seder vid bröllop, barndop och begravningar

§ 1.

Om frieri och trolovning

Det händer ibland att blivande makar först bekantar sig med varandras åsikter för att få samtycke och tycke, även om det sker sällan. När en kvinna ska bli tillfrågad om giftermål av sina föräldrar eller styvföräldrar, görs det alltid genom en så kallad böneman, som i friarens närvaro framför frieriet. Friaren själv är tyst under hela samtalet.

Får han godkännande, måste prästen närvara vid trolovningen tillsammans med några släktingar. Om han inte är slapphänt belönas bönemannen för sitt besvär med ett par värdiga dryckeskannor.

Bakgrund

På Öland och i många andra delar av Sverige var det vanligt under äldre tider att giftermål och förlovning omgavs av fasta seder och ritualer. Frieriet skedde ofta formellt via en medlare, kallad böneman, som förde mannens talan inför kvinnans föräldrar eller styvföräldrar. Den blivande bruden hade därmed endast indirekt möjlighet att yttra sig.

Trolovningen, eller förlovningen, var ett juridiskt och religiöst bindande avtal mellan två släkter och inte bara mellan två personer. Prästens närvaro markerade allvaret och formalia kring överenskommelsen, och några släktingar deltog som vittnen. Bönemannen, som förhandlade och framförde frieriet, fick ibland tack i form av mat eller dryck av brudens familj, och begreppet värskruppor syftar på särskilda dryckeskärl, ofta fyllda vid festliga tillfällen.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter