Vädjan om fortsatt dialog kring Sveriges bergs- och jordbruk

Välment förfrågan till lagkunniga och hushållskunniga i vårt land angående bergsbruk och jordbruk.

Det har förekommit starka åsikter och många olika uppfattningar inom dessa ämnen, både i dagstidningar, tidskrifter och andra skrifter, och sådana diskussioner har tilltagit under de senaste århundradena. Jag lämnar dessa frågor och åsikter till dem som är mer insatta och kan avgöra eller vidareutveckla dem, särskilt vad gäller nyare frågor. Min avsikt är inte att kritisera eller förklara, och jag vill heller inte lägga mig i frågor där utfallet är osäkert eller bidra till något bestämt svar i någon särskild fråga.

Jag har under många år observerat och tagit del av den så kallade statbondens olika reflektioner, som nyligen tryckts för allmänhetens kännedom. Jag kan inte redogöra för alla detaljer i denna skrift, då jag inte är insatt i allt, men jag tror att vi kan lära oss mycket av våra förfäder och äldre erfarenheter, vilka ofta visar på många och tydliga fördelar. Detta har dock inte alltid fått det genomslag det förtjänar, vare sig i myndigheternas beslut eller i samtal och tryckta texter. Trots detta har det ändå vunnit viss uppskattning under lång tid, och möjligen har större lärda röster stärkt och klargjort dessa frågor innan saken har blivit allmänt accepterad.

Jag vill i denna text, eller den nämnda skriften, uttrycka min förhoppning om att dessa frågor fortsätter att ägnas uppmärksamhet och att detta arbete kan vara till nytta under lång tid framöver, särskilt eftersom det finns ett stort behov bland allmänheten av information och behandling av dessa ämnen. Jag finner det inte ofta att någon jämför olika ståndpunkter i denna fråga. Jag vill inte heller dölja att det inom detta ämnesområde har funnits en mångfald av skrifter och olösta frågor och åsikter, och det är till denna diskussion jag nu bidrar efter denna inledning.

Jag kommer inte att gå in på särskilda lagtexter, statliga beslut eller näringars förordningar, jordbrukets olika grenar, eller de tillkännagivanden som nämns. Därtill kommer jag inte att behandla frågor om statens egendom eller frågor som berör Jernkontoret och liknande ämnen. Frågorna inom dessa områden är fortfarande till stor del olösta och diskussionen fortsätter, vilket publiceras i både nya och gamla skrifter. Därför avhåller jag mig från att göra några avgörande uttalanden och vill hellre vänta med att ta ställning förrän saken blivit klarare, då olika praktiker och åsikter fortfarande är under diskussion och det finns olika meningar om hur staten bör agera.

Wälment förrågan till Lagkloke och Hushållskunnige i vårt Land om Bergsbruksidkande och Jordbruk.

Starka infast och många meningar hafva sig inplänt i dessa ämnen, i Dagblad, Journaler och Skrifter, och under århundrarne ibörjat uppkomma. Jag lemnar dessa ämnen och meningar åt deras upplysare afgörande eller bearbetande, i synnerhet i de nyligare frågorna. Advent för mig bliver wara att bistra och ej förklara, och att sig i den åsigt, medeligen vore oföreägeligt i alla fall och afhändige mera bet förmodligaste, hvilket jag också nog billigt, utan eller wälförklagat något urrung å någon fråga uptaging. Jag hafver mång års observation och iaktaget af den så kallade Statbonden uti hans flera år Reflesioner som nyligen är tryckt til Allmänhetens kunskap funnom. Jag kan icke säga afslutelige punterna af se skrift, såsom icke funnom derom, men jag tror väl göra väl när mig der som våra förfäder och äldre erfarenheter till gifvening och starkt vise aft till många och förbländande sköna fördelar, hvilket sådant skall ej wäl fue i grund, synbar, så Regervingen, sånger och i sõger, som på tryckpapperen. Ej destomindre icke gjort, mäj så veneratedest och länge nog, och möjligen storre lärde breeze höjda och bestämda innan man sig det förestög. Jag hviljer i detta ämendas eller den den skrift mig utkantande nog worm, och yttrar om i dessa ämnen väl fördelas ej understråta, och att detta arbete måtte funnom i många länger, såsom mest tjenliger att flere år noodwänd och behöghet hos de allmänna behandlande, hwarne fis jag i förbläckar mig åt icke nyjärts ofta någon des compararerets hänfälsket. Jag sfal icke helser förtigan en föreidagsbet som i denna namn ing ennödaka dådliftined åt en delning af de många utflamm skrifterna och ye uplösalte Fragen och meningar, och til den förre ist jag nu tråka efter denna forta förberedelse och förledning. Jag anöter icke i Recogniföijuksskrifter, Statfreden, förrent och henimmet af er Näringarne, Jordbruuknasranger, Druskapsfusten med det bet nice i som omdümnde sig, och ödrging mindre å Staetandine vés, poate frågor, von om JernContorierte, famauledes i those dagar förbede biviini. Dessa frågors grund store af fumingera ännung efterfortplerar förklarats bithör wid sidan framår s fruktare usgifver och sumpsagter, och hembighserats im andere. Jag dervedin våll egentligen och eendalgt i mensemnad förspelken och haran under ominfimbra förbehaf frågas, hviselen i aansningen och praktiker runarläggst se tiou, och til umberstandaamlegin bent hčer, hwonserander utwar main eller año wida fi Statfondenhe disposoinjofratst, hwarisder other minse meningar sig föreütcede, edew howd lägen i detta mai figer och förklarar.