STOCKHOLMSPOSTEN • 1799-03-13

Frankrike förnyar armén och mobiliserar folket mot hot

1799Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Frankrikes regering rustade sig för krig mot de sammansvurna makterna (Reds. anm.: de koalitionsmakter som Frankrike stod emot). Regeringen tog till åtgärder som man inte bara ansåg vara oåterkalleliga, utan även nödvändiga, om än riskabla. Den nya armén upplöstes, trots att den var tre gånger större än den tidigare, och nu användes nationalgardet, som tidigare bidragit till fiendens framfart, på ett mer ändamålsenligt sätt för att försvara landet.

Nationalgardet fördes in i regementen och organiserades på liknande sätt som de ordinarie trupperna. Det ställdes även krav på officerare och olika befäl att bereda plats för erfarna män, av vilka flera tidigare haft betydande roller i landet. Många av dessa var soldater från ledande grupper som funnits i Frankrike före revolutionen, och vars inflytande ökade efter denna händelse.

Folket, där många nu varken kände eller erkände någon annans auktoritet än den offentliga, samverkade; alla samhällsskikt – från bönder till hantverkare och andra yrkesfolk – deltog i försvaret. (Reds. anm.: Formuleringen kring "castar", "herresida Pejenter" och andra grupper är oklar.)

Domare och ledande personer från provinserna började nu samarbeta med arméns myndigheter för gemensamma beslut. Armébataljoner organiserades och underofficerare utsågs ur led av dem som utmärkte sig, och många accepterade att göra militärtjänst. Vissa saknade vana, men alla underordnade sig krigets disciplin. Så försvann själviska människor och oärliga personer från de militära leden och ersattes av sådana som hade inflytande och förtroende bland folket.

De bästa talangerna, som nu framträdde under speciella prövningar, samlades och sattes i ledningen. Man tillsatte även generaler som snabbt fick rykte om sig i hela Europa. En del lovordades av både press och samtida betraktare, och man diskuterade fortlöpande krigets gång och operationer i tidningar och journaler, såväl bland erfarna officerare som bland folk med lång militär erfarenhet.

De åtgärder som Frankrikes regering vidtog ansågs nödvändiga för att samla landets resurser och ställa alla franska medborgare till förfogande för försvaret. Detta ledde till en ökad energi, beslutsamhet och inhemskt stöd, som gav Frankrike en styrka som tidigare inte skådats.

Bakgrund

Den franska regeringen konfronterade ett militärt hot från koalitionen av europeiska makter som motsatte sig revolutionen och försökte intervenera mot Frankrike. Dessa koalitionsmakter bestod av bland annat Österrike och Preussen, och deras mål var att återinföra monarkin eller hindra revolutionens spridning.

Under denna period genomfördes omfattande reformer inom den franska armén. Nationalgardet, som tidigare varit en folkbeväpning av borgerliga och radikala grupper, integrerades i den reguljära armén och organiserades på ett sätt som gav större militär effektivitet. Officerare med erfarenhet från tiden före revolutionen återfick betydande positioner, och hela samhället drogs in i landets försvarsansträngningar. Detta innebar även en övergång från privilegiegrundad rekrytering till folkbaserad mobilisering. Under krigshotet stärktes den revolutionära andan och en känsla av nationell samling etablerades, vilket bidrog till Frankrikes militära motståndskraft mot de yttre fienderna.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter