LINKÖPINGSBLADET • 1799-03-13

(Enhvar uländske Poſter ſaknas.)

1799Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Utländska postnyheter saknas.

Uppdaterad information om Panthéon i Franska republikens fjärde år (1796).

Detta verk, som anses vara en av de mest intressanta samtida beskrivningarna, är författat av S. J. L. Meyer, domare i Hamburg, och översatt samt utgivits av C. Deleen, bokhandlare i Stockholm, till glädje särskilt för Frankrike.

Panthéon.

Aux grands Hommes, la Patrie reconnaissante. (Åt de stora männen, fosterlandet i tacksamhet.)

Helgat åt stora män och det ädla fosterlandet.

En ny rapport om syftet med detta anmärkningsvärda tempel finns nu tillgänglig; syftet tydliggörs för alla människor. Alla försök att förminska minnet av dess grundare och försvaga dess välgörande intryck har dock skett. Templet, som är invigt till en så stor ära, har redan fläckats av en otäck massbegravning som genomfördes vid Rousseaus grav (Reds. anm.: formuleringen är oklar men syftar sannolikt på kontroversiella begravningar vid Panthéon).

Byggnaden har ännu inte färdigställts, trots att den började uppföras för några år sedan efter ritningar av arkitekten Soufflot, då som en gravplats för stora män från nationen. Arbetet, som fortsätter under överinseende av Antoine Quatremère, för att inviga templet till sitt nya ändamål, går mycket långsamt och det dröjer troligen flera år innan det blir färdigt. Trots det kan man konstatera att byggnadens grundplan är välbehållen, även om de förändringar som nu görs avviker från det ursprungliga syftet, och särskilt gäller detta de senaste ändringarna.

De stora raderna av pelare som bär upp byggnaden har tidigare ingått i åtta valvgångar utformade av Soufflot, med en utförd beskrivning av den ursprungliga flygeln. Dessa valvgångar har nu tagits bort. Fosterlandet, som hedrar medborgare för deras insats, är motivet till Moittes kända relief "Stora Basreliefen". Den ger en tydlig bild av den höga konstnärliga nivån vid Panthéon.

Bakgrund

Panthéon är en monumental byggnad i centrala Paris, ursprungligen uppförd som kyrka men omvandlad till nationellt mausoleum för att hedra framstående fransmän. Uppförandet inleddes på 1700-talet under ledning av arkitekten Jacques-Germain Soufflot, men projektet förändrades flera gånger under den politiskt oroliga perioden under och efter franska revolutionen.

Soufflot dog innan bygget var färdigt, och ansvaret togs senare över av andra arkitekter som Antoine Quatremère de Quincy. Under denna tid pågick en omvandling av byggnaden från kyrka till nationalmonument, vilket ledde till olika kompromisser och konstnärliga konflikter.

Byggnadens fasad pryds av monumental konst, bland annat av skulptören Jean-Guillaume Moitte, som utformade en utmärkande stor basrelief. Vid Panthéon har flera kända fransmän, såsom filosofen Jean-Jacques Rousseau, begravts, vilket gett platsen särskild betydelse inom fransk kultur och politik.

Rapporten återger frustration över byggnationens långsamhet och diskuterar förändringar som avvikit från de ursprungliga arkitektoniska planerna, något som var omdebatterat både då och senare.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter