Tankarna bakom överbefälhavare Bonapartes expedition till Egypten och de följder detta kan få har nyligen diskuterats av en fransman och en engelsman, båda kunniga om landet och om den brittiska handeln i Ostindien. Fransmannen, medborgare Minod, har i en liten skrift om Egypten – med fokus på landets jordbruk, handel samt religiösa och politiska system – försökt visa hur värdefullt det vore för den franska republiken att äga Egypten. Han berättar också att han vid flera tillfällen redan under den tidigare regeringen framfört sådana förslag.
Minods uppfattning är att naturen själv har gett Egypten en strategisk roll som central kommunikationspunkt mellan Malabarkusten i Indien och Provence i Frankrike. Han menar att det skulle vara möjligt att på bara sex veckor skicka handelstransporter från Frankrike till Indien genom Egypten, vilket är anmärkningsvärt snabbt. Om det Osmanska riket, även kallat Porten, överlåter landet till Frankrike ser han inga andra hinder än vissa upproriska undersåtar, som redan har gjort sig misshagliga under Tunisiens styre, utöver detta.
(Ur Linköpings Bladet.) Något om Bonaparte.
Tankenesne til Öfver-Befälhafvaren Bonapartes företagna infall i Egypten, och de deraf pårknade följder, hafwa för en tid sedan, en Fransman och en Engelsman, båda kännare af samma Land, som af Engelska Ostindiska handeln, i tryckta skrifter yttrat sina tankar. Den förre, Medborgaren Minod, har i en liten Afhandling om Egypten, i anseende til dess landtbruk, handel, religiösa och politiska författningar, sökt visa huru nyttigt det wore för Franska Republiken, att ega Egypten; och har redan under förra Regeringen, som han säger, wid flere tilfällen gjort föreställningar derom. Hans tanke är, att sjelfwa naturen gjort Egypten til en communicationspunct emellan Malabarkusten och Provence, äfwen hwilken man på 6 weckor (nog fort tid) kan ifrån Frankrike göra en handelsbeställning uti Indien; och om Porten afträder detta land til Franska Republiken, går han ej annat an, finner sig isånn några uppröriska undersåtare, som redan gjort sig oskäfliga af Tunisits wåldet; utom det,
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›