ÖREBRO WECKOBLAD • 1799-03-09

Från Constantinopel: nyligen bibragtes 200:de Franske fångar i den

1799Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Från Konstantinopel meddelas att nyligen fördes 200 franska fångar till det tidigare nämnda fängelset. Så snart deras kamrater fick höra om detta, och efter att en ovanligt stark styrka närmade sig, utbröt oroligheter bland fångarna. Sultanen lät då genast avrätta dessa fångar och tvingade andra franska fångar att bära bort kropparna. Nu har även Serailen (reds. anm.: det kejserliga palatset i Konstantinopel) vidtagit åtgärder för att stoppa all vidare oro.

Den bataviska republikens minister har på order av posten fått instruktioner om tre färjor (reds. anm.: betydelsen osäker) och tre skickelser från turkiska sidan vid Barakor (reds. anm.: plats eller titel osäker) och ska vidarebefordra dessa enligt order till den spanska ministern.

Från Frankrike har General Pichegru, ledare för direktoratet, via den brittiska regeringen skickat handlingar till Cypern från General (reds. anm.: namn oklart, sannolikt en fransk befälhavare) angående militära frågor.

I Ercorp har samlingsstyrkor samlats och förbereder sig för vidare insats. Uppgifter finns även om engelska mobiliseringar under ledning av Lord Lavn (reds. anm.: namn oklart) och beredskap mot pågående faror, med Braddoor mot Grahamfec (reds. anm.: namn eller plats oklar). Det rapporteras även om engelska trupper som har beordrats att förflytta sig mot norr samt om aktiviteter på Sicilien och andra länder som är lojala mot kungliga intressen. Den engelske och flera utländska ministrar agerar gemensamt utifrån direktiv från amiralitetet.

Bakgrund

Konstantinopel, nuvarande Istanbul, var vid denna tid huvudstad i det Osmanska riket och en strategisk plats för diplomatiska och militära intressen under en period av oroligheter i Europa och Medelhavet.

De franska fångarna tros ha tillhört den periodens pågående konflikter mellan Frankrike och det Osmanska riket, ofta kopplade till de franska revolutions- och koalitionskrigen, där maktbalansen i Europa snabbt förändrades.

Bataviska republiken, det revolutionära Nederländerna, befann sig i allians med Frankrike, medan Storbritannien, Spanien och andra makter var involverade i egna militära och diplomatiska insatser i regionen. Personer som General Pichegru var ledande generaler för Frankrike, ofta i direkt konfrontation med koalitioner av andra europeiska stormakter.

Serailen, det kejserliga palatset i Konstantinopel, fungerade både som regeringssäte och symbol för sultanens makt. Händelserna utspelade sig i ett klimat av allmän oro, maktdemonstrationer och kamp om inflytande vid Medelhavet, med både krigs- och utrikespolitiska implikationer.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter