Frankrike och Neapel sluter vapenstillestånd med villkor

Florens, 21 januari. Vi har fått information genom ett neutralt skepp som anlänt från Livorno att ett vapenstillestånd slöts den 11:e mellan general Championnet och deputerade utskickade av den fördrivna kungen av Neapel, Pignatelli. Enligt andra rapporter från Neapel har dock en lokal grupp beslutat att avsätta kungen som inledde vapenvilan och istället återuppta motståndet mot fransmännen, vilket dock enligt vissa källor saknar grund. Vissa uppgifter gör även gällande att kungen tillsammans med Pignatelli ska ha uppmanat folket i Neapel, särskilt den fattiga gruppen 'lazzaroni', att ta till vapen och slå sig samman mot stadens övriga invånare, allt för Neapels skull. Det förekommer rykten om splittring och oro bland ledarna, och det sägs att vissa har beordrat angrepp mot både franska och kalabriska trupper. Omdiskuterade händelser kring stadens försvar och förråd har rapporterats, men det finns ännu inga bekräftade uppgifter om fullständiga överenskommelser mellan franska och napolitanska styrkor. Följande villkor sägs ha ingått i stilleståndet: 1) Fästningen Capua och dess förråd lämnas till fransmännen. 2) Gränserna definieras så att delar av Benevent tills vidare hör till fransmännen. 3) De neapolitanska trupper som fortfarande kan finnas i Rom måste lämna staden. 4) Adeln ska förklaras neutral. Ytterligare bestämmelser berör ekonomiska och militära åtgärder samt överlåtelse av vissa platser till fransmännen. Samtidigt rapporteras att den engelska generalen Stuart oväntat har anlänt till ön och överväger att etablera ett nytt fäste med sina trupper, vilket kan påverka maktbalansen i området.

Florens, d. 21 Jan. Med et ifrån Livorno ankommet Neutralt Skepp hafwe wi den underrättelse af et wapentilstånd blifwit d. 11 slutadt imellan General Championnet och åne ifrån öde Konungen af Neapel, Pignatelli, utskickade Deputerade. Men efter andra hädan ingångna berättelser har et partie uti Neapel fast tsh öfer, beslutat at afsätta öde Konungen som ingått detsamma och at å nyo förfäkra emot Fransoserne, hwilket dock icke waro grundadt. Efter andras utsago habe öde Konungen Pignatelli werkeligen förmått Lazzaroni at gripa til wapn och at begifwa sig förent emot öfriga Stadens inbewnare, printligt för Neapel. En huvudfråktande nogen särskön, som hwat ansådes fom ölhängare af och medöfwande flerme af den sedan häfwik öch inställt ishet fomme föranlåtning. Han saffte et befal rida mahd (gaat hans pappa kan jämöls fransösen. Senegal fick framwål) att på Calabrierne och de franska Tumren. Fransen det han hrida skolä fährt och kommanset obruks greifenion og hansmenet med sig gis af gjort låsa å fho hehrate geradino läs fömastrhans. Han lad frå booken som arit nåfwerst dem. Han samiske likjemdem hans ser det johan förstofsmies hederliga mälsmoda hoffostere die nil forando egrumeswanerna med mentmerne wax der dene begfme öre asofamanfska fönbtgesen der Ministerium, men ide emot Konsulerne, hafwate at kappti Rik dom der Fransosene. Enligr den aff flera inman bahfji at dem intain Franskike och af Neapel ingangana fullentand, wår man af det är afstumariat ät Jgret vih Actipet och på Raedensias arveriderandet af styrn årthon una Jg gop Geo. Þar bo nrdenele including fel ölseidenen: 1) of Stadion Capua me dhe Magazinere lemnds fransierne. 3) Sanado Jergensna, Jivas ðs affgel sar överbalder, häfskter höya franden ar Needplea ss fisken munning; Alerces stra ed senom Accra, Xienen oc Benenern utgåne (Sbulafes. 2) Demarcaionen ofmer än vänto sixteen Benoven til menningen af f Santo. 4) Ðe Neapelska truppen som ännu kunna vara på Romahetä sägeret skola etsysaté lembna det. 5) Atidges adlıéns hannar förklaras foö neutrala. ßnpre Neapolitanäfa skeletal ublusdepp we, van magi och fornfränne fiends Also hfårhånsa dårhsjasthbsa; och foam bära atitar amwa då brningdon er gelaf utselpsa. ßd Konungenbbetoralar til franska Transcriptiue noneres Böseb, bälften, 1). 15 och fahrhten b 35. Janu. 1) uchés ca vedet; 3) ons pro Vducinen rehabsä ā v Novesbi. Den beadese åftextermin hemson dner Veall är déppi ador hansiforerne fesödä geluset. konstrixade saxtftanser oam fortsisirer For met ztankomflestanistä genifterare Geoenare. & båda ghde somis di nagor sur Dorh tuschigtälifa, de fom hommencementet Generales tramtivale α φοτη α σαpher etge stlthos erradye mou trinsihlangan men schnstbylexererne. ß tredje anforme mé Sperans årendtäs den Uscielle Generale Stuart yt fransoliera oförmett af Allmiet Mellsele arn wynät at lemma an ollrckelia festbatsning på ön och sislel meb ö fränje Enfather trunpa ssleo häraskan ugl och rip Neape.