Bonaparte stormar Alexandria och tågar in i Kairo

Paris, den 28 september. Vi har nu fått följande närmare underrättelser om Bonapartes landstigning i Egypten:

Flottan anlände den 13 messidor (1 juli) till Alexandria; tre dagar tidigare hade den engelska flottan visat sig där. Natten till den 2 juli sattes trupper i land, och Bonaparte själv färdades i en galär. Den 2 juli förbereddes anfallet, och på kvällen angreps Alexandria innan något artilleri hunnit föras i land. Man använde enbart stormstegar och bajonetter. Staden försvarades ihärdigt; 200 till 300 man dödades eller sårades. Divisionerna som genomförde anfallet leddes av generalerna Kléber och Menou. Den förre sårades i huvudet av ett gevärsskott och den senare skadades lätt på låret av en sten när han klättrade uppför stormstegen. Till slut segrade den oförskräckta franska tapperheten och man tågade in i Alexandria. Avväpningen skedde utan våldsamheter, och segraren visade i sin triumf endast godhet och nåd. Scherifen fick behålla sitt ämbete och kläddes i det trefärgade skärpet. Alla säkerhetsåtgärder vidtogs och de utfärdade befallningarna verkställdes med största noggrannhet. När det blev dags att förhandla med araberna kallade Bonaparte deras hövdingar till sig och slöt med dem ett fördrag som skulle kunna trygga arméns säkerhet. Man befarade dock att förposterna skulle underrättas för sent om överenskommelsen med beduinerna; dessa hade också öppnat eld mot dem så snart de visat sig.

Efter Alexandrias intagande skickades avdelningar ut för att besätta omkringliggande poster, i synnerhet Rosetta, som öppnade sina portar och sände fransmännen till mötes en deputation som bar den trefärgade fanan.

Sedan Bonaparte tagit hela området i besittning skickade han sin armé längs Nilen mot Kairo, medan han själv marscherade landvägen. Kairo angreps. Divisionsgeneral Bon och brigadgeneral Vial intog några poster, vilket förmådde staden att öppna sina portar, varpå Bonaparte den 23 juli höll sitt intåg i Kairo.

Den 28 juli tillkännagav amiral Brueys denna händelse genom en proklamation. Utgången av sjöslaget den 2 augusti har redan kungjorts genom proklamationer av divisionsgeneralerna samt av regeringskommissarien. Förutom den oersättlige Brueys har vi även förlorat kapten Thouars, som fick ett ben bortskjutet men inte ville låta sig förbindas; han stannade kvar på däck och fortsatte att föra befäl över sitt manskap. Den engelska flottan sägs ha blivit lika illa tilltygad som vår egen. Det franska skeppet Généreux befinner sig förmodligen nu vid Korfu. Alla kanonslupar, skeppen Lecausse och le Dubois (Reds. anm.: fartygsnamnen är osäkra i originalet) samt alla lätta fartyg är i säkerhet i Alexandrias hamn eller längre in på Nilen.

Staden Kairo, som har 400 000 invånare, sände enligt en proklamation av amiral Brueys deputerade till armén. Under folkets allmänna och högljudda glädjerop höll Bonaparte sitt intåg där. Denna stads intagande försäkrar oss om Egyptens erövring och flätar den skönaste lagern in i våra segerkransar. Leve franska folket! Leve republiken!

Paris, den 28 September. — Wi hafwe nu följande närmare efterrättelser om Buonapartes landstigande i Egypten:

"Flottan anlände den 13 Meßidor (1 Julii) til Alexandria; 3:ne dagar förut hade Ängelska Flottan der wisat sig. Natten til den 2 satte man Troppar i land. Buonaparte sjelf begaf sig uti en Galere. Den 2 Julii rustade man sig til anfall, och om aftonen angreps Alexandria, innan man fört något Artilleri i land. Man nyttjade ej annat än Stormstegar och Bajonetter. Man förswarade sig ifrigt; 2 til 300 Man dels omkommo dels sårades. Divisionerne som utförde anfallet commenderades af Generalerne Kleber och Menou. Den förre blesserades i hufwudet af et bößeskott och den senare skadades något på låret af en sten, då han besteg stormstegen. Ändteligen segrade den oförskräckta Franska tapperheten. Man intågade i Alexandria. Afwäpnandet skedde utan wåldsamhet. Segerwinnaren utmärkte sin triumph med endast godhet och nåd. Sherifen förblef wid sin beställning och bekläddes med trefärgade Skärpet. Alla säkerhetsmått blefwo widtagne och man werkstälde de utfärdade befälningarne på det nogaste. När man kom så wida, at man med Araberne skulle underhandla, kallade Buonaparte hufwudmännen til sig och uprättade med dem en Tractat, som kunnat garantera Armeens fredande. Men man befarade at Förposterne skulle blifwa för sent underrättade om den med Beduinerne ingångne Conventionen; de hade också gifwit på dem eld, så ofta de wisat sig."

"Efter Alexandrias intagande affskickade man Detachementer, at besätta kringliggande Poster, i synnerhet Rosetto, hwilken öpnade sina Portar och affärdade emot Fransmännen en Deputation som bar den trefärgade Fanan."

"Sedan Buonaparte tagit alt deromkring i besittning, affskickade han sin Arme på Nilen åt Cairo. Han sjelf marcherade landwägen. Cairo angreps. DivisionsGeneralen Bon och BrigadGeneralen Vial bemägtigade sig några Poster

hwilkas intagande förmådde Staden, at öpna sina Portat, hwaruppå Buonaparte den 23 Julii hölt sit intåg i Cairo."

"Den 28 gjorde Amiral Brueys denna händelse bekant genom en Proclamation. Sjöslagets utgång, d. 2 Augustii, har redan genom Proclamation af DivisionsGeneralerne samt genom RegeringsCommissarien blifwit kungjord. Utom den owärderlige Brueys sakne wi äfwen Capten Thouars, som fick et ben affskutet och ej wille låta förbinda sig. Han förblef qwar på däck, fortfarande at anföra och commendera sit manskap. Ängelska Flottan har blifwit äfwen så illa tiltygad som wår egen. Franska Skeppet Genereux befinner sig förmodeligen nu på Corfu. Alla Kanonslupar, Skeppen Lecausse och le Dubois, tillika med alla lätta Fartyg befinna sig i säkerhet inom Alexandrias hamn eller längre in på Nilfloden. — "

"Staden stora Cairo, (heter det i en Proclamation af Amiral Brueys) som har 400tusen Inwånare affskickade Deputerade emot Armeen. Under Folkets almänna och högtljudande frögderop hölt Buonaparte derstädes sit intåg. Denna Stads intagande försäkrar oss om Egyptens eröfring och flätar en den skönaste lager in uti wåra segerkrantsar. Lefwe Franska Folket! Lefwe Republiken!"