Bonapartes proklamation till Egyptens folk offentliggjord

Konstantinopel, den 10 augusti. — För några dagar sedan blev här känd den proklamation som den franske generalen Bonaparte lät utfärda på arabiska vid sin landstigning i Egypten. Följande är en trogen översättning av den:

"I den nådige och barmhärtige Gudens namn! Endast Gud är Gud, och så vidare. Länge nog har man väntat på denna stund, bestämd för de egyptiska bejernas bestraffning. Dessa, som härstammar från Georgiens och Bazars bergsbygder (Reds. anm.: troligen avses Kaukasusområdet), vågar störta ett så vackert land i fördärv, sedan lång tid håna den franska nationen, behandla den med förakt och på många sätt förtrycka dess köpmän. Nu kommer Bonaparte, Franska republikens general, i enlighet med frihetens grundsatser. Han är här, och den Allsmäktige, hela världens Herre, har beseglat bejväldets undergång.

Egyptens invånare! Om bejerna förkunnar för er att fransmännen har kommit hit för att störta er religion, så är det ett uppenbart bedrägeri. Tro det inte. Svara dessa bedragare att de endast har kommit hit för att rycka de fattigas rätt ur tyrannernas händer, och att fransmännen, mer än dessa, tillber det Högsta Väsendet och vördar Profeten och hans heliga Koran.

Alla människor är lika inför Gud. Endast förstånd, skicklighet och vetenskaper skiljer dem åt. Eftersom bejerna inte äger dessa egenskaper – hur kan de då vara värdiga att härska över landet?

Ändå besitter de oerhörda egendomar, vackra slavinnor, förträffliga hästar och praktfulla palats! Har de fått ett uteslutande privilegium till detta av Gud? Om så är fallet måste de visa upp det; ty den Högste, som är rättfärdig och mild mot alla människor, vill att hädanefter ingen av Egyptens invånare ska hindras från att sträva efter de främsta ämbetena och hoppas på den högsta värdigheten. De inrättningar som snart ska skapas av personer med snille, talang och insikter kommer att åtföljas av lycka och trygghet. Bejernas tyranni har härjat Egypten, som fordom var så uppodlat och folkrikt.

Fransmännen är sanna muslimer. För inte länge sedan begav de sig till Rom och störtade där påvestolen, som alltid har hetsat de kristna mot islams anhängare. Därefter tog de vägen till Malta och fördrev dessa otrogna, som inbillade sig att de var utsedda av Gud att bekriga muslimerna. I alla tider har fransmännen varit den osmanske kejsarens sanna och uppriktiga vänner och fiender till hans fiender. Må därför sultanens rike bestå för evigt! Må däremot Egyptens bejer, våra motståndare, störtas i stoftet och förintas!

Goda nyheter för varje invånare i Egypten som förenar sig med oss, liksom för dem som stannar i sina bostäder, iakttar strikt neutralitet och, om de med egna ögon ser vårt tillvägagångssätt, skyndar till oss för att underkasta sig. Däremot skräck och död över var och en som griper till vapen för bejerna och mot oss. För honom ska det inte finnas något hopp, och inget spår ska bli kvar av honom.

Artikel 1. Alla orter som ligger inom tre timmars väg från den franska arméns marschväg ska sända en av sina mest ansedda invånare till generalen och förklara att de underkastar sig honom och vill hissa den franska flaggan, som är blå, vit och röd.

Artikel 2. Varje by som sätter sig emot den franska armén ska brännas ned.

Artikel 3. Varje by som underkastar sig fransmännen ska bredvid den franska flaggan hissa Höga portens flagga, dess bundsförvants, vars välde må bestå för evigt.

Artikel 4. Schejkerna (husfäder och befälhavare) ska tillsammans med de mest ansedda i varje stad eller by försegla bejernas egendom, hus och värdesaker, samt se till att inte det minsta av detta skingras.

Artikel 5. Schejker, kadier och imamer (befälhavare, domare och präster) ska i enlighet med sin plikt stanna stilla i sina bostäder och förrätta såväl de vanliga andaktsövningarna som den allmänna gudstjänsten i de därför avsedda bönehusen och moskéerna. Alla Egyptens invånare ska tacka och lovprisa det Högsta Väsendet för bejernas utrotande.

Må den högste Guden för evigt bevara den ära som pryder osmanernas sultan! Må han bistå den franska armén, låta mamlukerna känna hans vrede och förhärliga den egyptiska nationens öde!"

Utrikes Tidningar.

Constantinopel, den 10 Augustii. — För några dagar sedan blef här bekant den Proclamation, som Franske Generalen Buonaparte, wid sin landstigning i Egypten låtit på Arabiska språket utgå. Efterföljande är deraf en trogen öfwersättning:

"Uti den nådige och Barmhertige Gudens namn! Endast Gud är Gud o. s. w. Länge nog har man efterlängtat innewarande stund, bestämd til Egyptiska Beyernes bestraffning. Desse, härstammande ifrån Georgiens och Bazars bergsbygder, wåga at i förderf störta et så skönt land, at i så lång tid håda Franska Nationen, at den med förakt behandla och deß Handelsmän på så mångfaldigt sätt undertrycka. Nu kommer Buonaparte, efter frihetens grundsatser Franska Republikens General. Han är här, och den Alsmägtige, all Werldenes Herre, har beseglat Beyiska Herrawäldets undergång.

Egyptens Inbyggare! om Beyerne Eder förkunna, at Fransoserne hitländt, för at störta eder Religion, så är sådant et uppenbart bedrägeri. Tron det icke. Swaren desse bedragare: at de endast hitkommit, at rycka de fattigas rätt ur Tyrannernes händer, och at Fransmännen, mer än desse, tilbedja det Högsta Wäsendet, med dyrkan för Propheten och deß heliga Koran.

Alla människor äro i Guds ögon hwarannan lika. Endast förstånd, skicklighet och Wetenskaper göra imellan dem skilnad. Då nu Beyerne icke äga dessa egenskaper, huru kunna de wärdige wara at beherska Landet?

Och thy förutan äro de dock besittare af ohörda Fastigheter, sköna Slafwinnor, förträffeliga Hästar, präktiga Palatser! Hafwa de af Gud dertil erhållit et uteslutande Privilegium? Om så är, så måste de förete det; ty den Högste, som emot alla människor är rättfärdig och mild, wil at hädanefter ingen af Egyptens Inbyggare må förhindras, at sträfwa til de första kall samt sträcka sit hopp til högsta Wärdighet. De Stiftelser, som genom personer af Snille, Talanger och In-

sigter snart skola träffas, åtföljas af lycka och säkerhet. Beyernes Tyranni har förhärjat Egypten, som fordom war så upodladt och folkrikt.

Fransmännen äro sanskyldige Moslemin. (Muselmän). Icke längesedan begåfwo de sig til Rom, omstörtade der Påfweliga Stolen, som altid upwiglade de Christne emot Islams (Mahomets) anhängare. Deruppå togo de sin wäg åt Maltha, och fördrefwo deße otrogne, hwilka inbillade sig at de woro af Gud bestämde til Mosleminernes bekrigande. I alla tider hafwa Fransmännen befunnits Ottomaniska Kejsarens sanna och upriktiga wänner, samt fiender til deß fiender. Måtte derföre Sultanens Rike förblifwa ewigt! Måtte deremot Beyernes af Egypten wåre Motståndare, til stoftet störtas och uphöra!

Godt budskap til hwarje Egyptens Inbyggare som sig med oß förenar, äfwensom de Personer, hwilka förblifwa inom sina boningar, iakttaga en noga neutralitet, samt, i fall de med egna ögon se wårt förfarande, til oß ila, at sig oß underkasta. Deremot förskräckelse och död öfwer hwar och en, som för Beyerne och emot oß til wapen griper. För honom skal ej gifwas något hopp, ej något spår efter honom.

Art. 1. Alla orter, som ända til 3 timmars wäg äro belägne nära Franska Armeens tåg, skola til Generalen afsända en af deras mäst ansedde Inwånare, med förklarande, at de sig honom underkasta samt wilja upresa Franska Flaggan, som är blå, hwit och röd.

Art. 2. Hwarje By, som sätter sig emot Franska Armeen skal i brand stickas.

Art. 3. Hwarje By, som underkastar sig Fransmännen, skal bredewid Franska Flaggan uphöja den Höga Portens, deß Bundsförwandts, hwars wälde må ewigt blifwa.

Art. 4. Scheikerne, (Husfäder och Befälhafware) tillika med de mäst ansedde i hwarje Stad eller By, skola försegla Beyernes egendom, Hus eller redbarheter, samt derom draga försorg, at ej det minsta deraf förskingras.

Art. 5. Scheiker, Kadi och Iman (Befälhafware, Domare och Präster) skola enligt deras plikt stilla inom sina Boningar förblifwa, under förrättande af så wäl de wanliga andaktsöfningar som den almänna Gudstjensten, uti de dertil utsedde Bönehus och Moskeer. Alla Egyptens Inbyggare komma at hembära det Högsta Wäsendet tacksägelse och lof för Beyernes utrotande.

Måtte den högste Guden ewigt bibehålla den ära som pryder Osmännernes Sultan! måtte han uppehålla Franska Armeen, låta Mameluckerne känna sin wrede, och förhärliga Egyptiska Nationens öde!"