Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1798-09-25
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1798-09-25

Bonapartes proklamation till egyptierna efter landstigningen

1798Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Wien den 8 september. En officiell rapport har nu inkommit från Konstantinopel angående den franska landstigningen i Egypten.

Så snart Bonaparte hade stigit i land lät han utfärda en proklamation på arabiska, i syfte att uppvigla folket mot bejerna och göra det välvilligt inställt till fransmännen. I proklamationen föreskrev han följande fem punkter:

1) Alla orter som ligger inom tre timmars väg från den franska armén ska sända en av sina mest ansedda invånare till general Bonaparte för att meddela att de underkastar sig och vill hissa den franska flaggan, som är blå, vit och röd.

2) Varje by vars invånare gör motstånd mot den franska armén ska brännas ner.

3) Men varje by som underkastar sig fransmännen ska, tillsammans med den franska flaggan, även hissa Portens flagga, med vilken Frankrike lever i vänskap och vars fortbestånd man önskar.

4) Schejker och de mest ansedda männen i varje stad och by ska försegla bejernas gods, hus och tillhörigheter och se till att inte det minsta av detta går förlorat.

5) Schejker, kadier och imamer ska enligt sin plikt sköta sina uppgifter, lugnt stanna kvar i sina hus, be och förrätta gudstjänsten på vanligt sätt i moskéerna och bönehusen. Och alla Egyptens invånare ska tacka det Högsta Väsendet och offentligt be för bejernas undergång.

Bakgrund

Napoleon Bonaparte landsteg med en fransk expeditionsstyrka i Egypten sommaren 1798, i ett försök att skära av Storbritanniens förbindelser med Indien och stärka Frankrikes ställning i östra Medelhavet. Egypten var formellt en del av Osmanska riket, men styrdes i praktiken av mamluker under ledare kallade bejer – de 'Beyer' som proklamationen riktar sig emot.

Bonapartes proklamation var ett medvetet propagandagrepp: genom att framställa fransmännen som fiender endast till mamlukerna, och som vänner till sultanen i Konstantinopel ('Porten', det vill säga den osmanska regeringen), hoppades han vinna den egyptiska befolkningens stöd. Han vädjade också till islam genom att uppmana schejker, kadier (domare) och imamer att fortsätta sina religiösa plikter som vanligt.

Strategin lyckades bara delvis. Fransmännen besegrade mamlukerna i slaget vid pyramiderna, men den brittiska flottan under Nelson förstörde kort därefter den franska flottan vid Abukir, och Osmanska riket förklarade Frankrike krig. Rapporten nådde europeiska tidningar via Konstantinopel och Wien, en vanlig nyhetsväg för underrättelser från Levanten vid denna tid.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter