Tidningssida ur ÅBO TIDNINGAR, 1798-08-27
ÅBO TIDNINGAR • 1798-08-27

Sterne om snillets ojämna fördelning i Norden

1798Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Om snillet i Norden. Av Sterne.

Det finns bara en viss mängd snille i förråd för hela människosläktets behov, och av den skickas endast små portioner ut i denna vida värld för att cirkulera här och där i en eller annan liten vrå — och det i så smala strimmor, och på så förskräckligt stora avstånd från varandra, att man kan undra hur det räcker till för så många stora rikens och folkrika staters behov.

Men en sak måste man betänka: på Novaja Zemlja, i norra Lappland och i alla dessa kalla och förfärliga trakter av jordklotet som ligger närmast norra eller södra polcirkeln — där hela tyngden av en människas bekymmer, hela nio månader om året, ryms inom den trånga kretsen av hennes kula, där livsandarna kläms ihop till nästan ingenting, och där en människas passioner, med allt som hör till dem, är kalla som klimatet — där räcker den minsta mängd omdömesförmåga man kan föreställa sig; och där är snille en ren och absolut besparing. Ty eftersom ingen gnista av det behövs, ges heller ingen gnista av det. Himmelens änglar och helgon bevare oss! Vilken eländig sak vore det inte att där styra ett rike, eller utkämpa ett fältslag, eller sluta en förhandling, eller springa en kapplöpning, eller skriva en bok, eller avla ett barn, eller hålla ett biskopsmöte med en sådan väldig brist på snille och omdöme omkring sig! — För Guds skull, låt oss inte tänka mer på det, utan resa så fort vi kan söderut mot Norge — tvärs över Sverige, om ni så önskar, genom den lilla, trekantiga provinsen Ångermanland till Bottniska viken; sedan segla längs med den genom Österbotten och Västerbotten ner till Karelen, och så vidare genom alla de stater och provinser som gränsar till Finska viken nordost om Östersjön, upp till Petersburg och rakt in i Ingermanland; därefter raka vägen genom de norra delarna av det ryska riket — så att vi lämnar Sibirien något till vänster och kommer in i hjärtat av det ryska och asiatiska Tatariet.

Nu märker ni, på denna långa rundtur som jag har fört er med på, att det goda folket är betydligt bättre lottat där än på de polära orterna vi nyss lämnade: ty om ni håller handen över ögonen och tittar riktigt noga, torde ni kunna skymta en liten glimt (Reds. anm.: texten fortsätter i ett senare avsnitt).

Bakgrund

Texten är en svensk översättning av ett avsnitt ur den brittiske författaren Laurence Sternes berömda roman 'Tristram Shandy', som publicerades i delar mellan 1759 och 1767. Sterne var känd för sin lekfulla, ironiska och avsiktligt vindlande prosa, som bröt mot tidens litterära konventioner och gjorde honom till en av 1700-talets mest omtalade författare.

Avsnittet driver med den tidens populära klimatlära, idén att klimat och geografi formar folks lynne, begåvning och samhällsskick. Tanken hade förespråkats av upplysningsfilosofer som Montesquieu och var vida spridd i Europa. Sterne vänder resonemanget till satir genom att skämtsamt hävda att naturen sparar in på snille i de kalla polartrakterna, eftersom det ändå inte behövs där.

De geografiska namnen i texten speglar tidens karta: Novaja Zemlja är en ögrupp i Norra ishavet, Ingermanland var området kring Sankt Petersburg som Sverige förlorat till Ryssland, och Tatariet var en dåtida samlingsbeteckning för stora delar av Central- och Nordasien. Att svenska tidningar tryckte översatta utdrag ur utländsk skönlitteratur var vanligt under 1700-talets senare del, då tidningarna ofta blandade nyheter med bildande och underhållande läsning.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter