Sterne om snillets ojämna fördelning i Norden

Om snillet i Norden. Av Sterne.

Det finns bara en viss mängd snille i förråd för hela människosläktets behov, och av den skickas endast små portioner ut i denna vida värld för att cirkulera här och där i en eller annan liten vrå — och det i så smala strimmor, och på så förskräckligt stora avstånd från varandra, att man kan undra hur det räcker till för så många stora rikens och folkrika staters behov.

Men en sak måste man betänka: på Novaja Zemlja, i norra Lappland och i alla dessa kalla och förfärliga trakter av jordklotet som ligger närmast norra eller södra polcirkeln — där hela tyngden av en människas bekymmer, hela nio månader om året, ryms inom den trånga kretsen av hennes kula, där livsandarna kläms ihop till nästan ingenting, och där en människas passioner, med allt som hör till dem, är kalla som klimatet — där räcker den minsta mängd omdömesförmåga man kan föreställa sig; och där är snille en ren och absolut besparing. Ty eftersom ingen gnista av det behövs, ges heller ingen gnista av det. Himmelens änglar och helgon bevare oss! Vilken eländig sak vore det inte att där styra ett rike, eller utkämpa ett fältslag, eller sluta en förhandling, eller springa en kapplöpning, eller skriva en bok, eller avla ett barn, eller hålla ett biskopsmöte med en sådan väldig brist på snille och omdöme omkring sig! — För Guds skull, låt oss inte tänka mer på det, utan resa så fort vi kan söderut mot Norge — tvärs över Sverige, om ni så önskar, genom den lilla, trekantiga provinsen Ångermanland till Bottniska viken; sedan segla längs med den genom Österbotten och Västerbotten ner till Karelen, och så vidare genom alla de stater och provinser som gränsar till Finska viken nordost om Östersjön, upp till Petersburg och rakt in i Ingermanland; därefter raka vägen genom de norra delarna av det ryska riket — så att vi lämnar Sibirien något till vänster och kommer in i hjärtat av det ryska och asiatiska Tatariet.

Nu märker ni, på denna långa rundtur som jag har fört er med på, att det goda folket är betydligt bättre lottat där än på de polära orterna vi nyss lämnade: ty om ni håller handen över ögonen och tittar riktigt noga, torde ni kunna skymta en liten glimt (Reds. anm.: texten fortsätter i ett senare avsnitt).

Om snillet i Norden. af Sterne.

Det är bara et wißt qvantum af snille som ligger i förråd för hela människjoslägtets behof, och deraf skickas endast små portioner uti denna wida werlden, at circulera här och där i en eller annan liten wrå, — och det i så smala strimmor, och på så förskräckligt afstånd ifrån hwarannan, at man må undra, hur det förslår til så många stora rikens och folkrika staters behof och förnödenheter.

Men en sak måste betänkas: i Nova Zembla, Norra Lappland, och i alla deßa kalla och hiskliga trakter af jordklotet, som ligga närmst under norra-eller södra polcirkeln, — der hela maßan af en människas bekymmer ligger, hela nio månader af året, innom den trånga kretsen af hennes kula, der lifsandarne klämmas ihop nästan til intet, — och der en männ’skas paßioner, med alt hwad som hör til dem, äro kalla som climatet; — der det minsta qvantum af omdömesgåfwa man kan föreställa sig, är tilräckligt; — och der af snille är en ren och absolut besparning; — ty som ingen gnista deraf behöfwes, ges heller ingen gnista deraf: Himmelens änglar och helgon beware oß! hwad jämmerlig ting wore det icke at der styra et rike, eller hälla et fältslag, eller sluta en underhandling, eller löpa en kapprånning, eller skrifwa en bok, eller afla et barn, eller hälla et biskopsmöte med en så ymnig brist på snille och omdöme ikring sig! — För Guds skull, låt oß ej tänka mer derpå, utan resa så fort wi kunne, söderut åt Norge, — twärs öfwer Swerge, om ni behagar, genom den lilla och trekantiga Provinsen Ångermanland, til Bottniska wiken: seglande sen långsmed den genom Öster- och Wäster-botten ner til Carelen, och så fram åt genom alla de stater och provinser, som gränsa til Finska wiken i nordost om Östersjön, opp til Petersburg, och just in i Ingermanland; — derpå gerad derifrån genom norra delarne af Ryska riket — så at wi lemne Siberien litet til wänster, och komma in i hjertat af Ryska och Asiatiska Tatariet.

Nu märker ni på denna långa tour som jag fört er ann på, at det goda folket är wida bättre der, än i de polariska orterne, som wi nyß lemnade: — ty om ni håller er hand öfwer era ögon, och ser rätt stinnt, tör ni bli warse någon liten glimning [[FORTSÄTTER]]