Tidningssida ur ÅBO TIDNINGAR, 1798-08-13
ÅBO TIDNINGAR • 1798-08-13

Franzéns tal om svenska drottningar utgivet i Åbo

1798Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Litteratur.

I Åbo, hos J. C. Frenckell, har utkommit "Om Svenska Drottningar. Historiskt tal med anledning av konung Gustav IV Adolfs förmälning med prinsessan Fredrika Dorothea Wilhelmina av Baden", hållet den 4 november 1797 inför Kungliga Akademien i Åbo av bibliotekarien Frans M. Franzén. Skriften omfattar 106 sidor i oktavformat, utöver titelblad, förord och register.

I ett kort förord till läsaren ursäktar sig författaren dels för ofullkomligheten i sitt tillfällighetsarbete, som från ett tal förvandlats till en historisk framställning, dels för att det så sent kommit ut i tryck.

Själva skriften innehåller, förutom ett litet tal med anledning av den högtidliga händelse för vilken den författats, en kort historia över Sveriges drottningar. Berättelsen börjar redan i sagotiden och slutar med Ulrika Eleonora den yngre. Lovisa Ulrika och de följande drottningarna nämns bara med några ord. Även bland de övriga har till exempel drottning Kristina fått endast sin karaktär, men inte sin historia, tecknad. I allmänhet ger berättelsen bara en översikt över varje drottnings liv, utan att gå in på en noggrann uppräkning av de enskilda omständigheterna.

Den egentligt historiska tiden inleder författaren med Sigrid Storråda, och han delar in den efter Birger Jarls, Margaretas av Danmark och Norge samt Gustav Vasas regeringstider.

För det mesta håller författaren en berättande ton, men röjer då och då att han håller tal, och blandar även in verser i talet. Den stilbrytning som därigenom uppstått erkänner han själv i förordet.

Det är känt att författaren blivit uppmanad av en del av sina åhörare – om det skedde bara av artighet eller på allvar lämnas därhän – att låta trycka detta tillfällighetstal. Därigenom tror han sig ha lättare att undkomma kritiken.

Åtminstone i denna tidning överlåts kritiken åt varje läsare själv. Till slut vill man endast återge följande verser, där drottning Katarina Månsdotter, som ligger begravd i Åbo domkyrka, föreställs tala ur sin grav:

Olycklig den, som från sin låga hydda, där dygd och frid i lugna skuggan skydda, upp till den höjd på branta klippor går, där lyckans tempel ibland åskmoln står.

Jag sprang så glad i fattigdomens dalar: men o, hur skrämd! I hovets gyllne salar jag såg mig om – och fann ej mer igen min glada oskuld! – och min barndomsvän!

Jag hade dock en dyrbar tröst tillbaka: den ädla lott, att som min konungs maka hans hjärta freda, helst i vilans stund, då vild och blek han spratt ur sin blund.

Lyft på hans tron från mina fäders kojor, jag såg hans purpur snart förbytt i bojor: i häktets djup han stöddes av min arm: o, låg han ock i graven vid min barm!

Men ack! Jag slets ifrån hans ömma sida: hans hårda bror bjöd honom ensam lida, och drev hans son att med en tiggarstav, kring jorden vräkt, knappt finna där en grav.

Omsider trygg för alla lyckans ilar, jag här i jordens hulda sköte vilar. Man minns ännu i denna trogna bygd, med mången tår, mitt öde och min dygd.

Bakgrund

Frans Michael Franzén var en av sin tids mest uppburna svenskspråkiga skalder och verkade som bibliotekarie vid Kungliga Akademien i Åbo, dåtidens enda universitet i den finska riksdelen av Sverige. Han blev senare känd som professor, psalmdiktare och biskop, och räknas som en förnyare av den svenska poesin.

Talet hölls med anledning av att den unge kungen Gustav IV Adolf 1797 gifte sig med prinsessan Fredrika Dorothea Wilhelmina av Baden. Sådana kungliga högtider firades regelmässigt med tal och hyllningsskrifter vid rikets akademier, och det var vanligt att dessa tillfällighetsarbeten sedan gavs ut i tryck, ofta hos lokala boktryckare som J. C. Frenckell i Åbo, en av Finlands äldsta tryckerifirmor.

Dikten som citeras handlar om Katarina Månsdotter, den enkla soldatdotter som blev drottning som gemål till Erik XIV. Efter att kungen avsatts av sin bror, den blivande Johan III, delade hon hans fångenskap innan de skildes åt; deras son Gustav tvingades leva ett kringflackande liv i landsflykt. Katarina Månsdotter slutade sina dagar i Finland och ligger begravd i Åbo domkyrka, vilket gjorde henne till en särskilt närliggande gestalt för publiken i Åbo. Hennes öde – från fattigdom till tronen och tillbaka till stillhet – var ett omtyckt motiv i tidens moraliserande och känslosamma diktning.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter