Tidningssida ur ÅBO TIDNINGAR, 1797-10-09
ÅBO TIDNINGAR • 1797-10-09

Barthélemys allegori om filosofin och sanningens väg

1797Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Filosofin. Allegori av Barthélemy.

Jag drömde en gång att jag plötsligt fann mig kastad ut på en allmän landsväg, mitt ibland en oräknelig skara människor av alla åldrar, kön och samhällsklasser. Vi gick fram med hastiga steg och med förbundna ögon; somliga hoppade av glädje, men de flesta tyngdes av leda och oro. Jag visste inte varifrån jag kom eller vart jag var på väg.

Jag frågade dem som omgav mig. Somliga svarade: vi vet det lika lite som ni, men vi följer dem som går före oss och går före dem som följer oss. Andra sade: vad angår oss era frågor? Vi knuffas, och vi knuffar tillbaka. Men en del var mer upplysta och sade till mig: gudarna har dömt oss att följa denna bana; vi fullgör deras bud utan att alltför mycket ta del i denna hops sorg eller glädje, båda lika fåfänga.

Jag lät mig föras med strömmen, tills jag hörde en röst som ropade: här är ljusets och sanningens väg! Jag följde den med rört sinne. En man fattade min hand, tog av mig min ögonbindel och förde mig in i en skog, höljd i ett lika tjockt mörker som det jag tidigare famlat i. Vi förlorade snart spåren av den stig vi hittills gått och stötte på en mängd människor som förirrat sig liksom vi.

Deras ledare möttes, och det slutade aldrig utan slagsmål, ty det låg i ledarnas intresse att minska antalet av varandras följeslagare. De höll upp facklor, varifrån gnistor sprakade oss i ögonen och gjorde oss blinda. Jag bytte ofta ledsagare; jag föll ofta ner i bråddjup; ofta stannade jag tvärt framför en ogenomtränglig mur. Mina ledsagare flydde då och lämnade mig åt min förtvivlans fasa.

Försmäktande av trötthet ångrade jag att jag övergivit den väg som mängden följde – och jag vaknade mitt i denna ånger.

(Not: Se Voyage du jeune Anacharsis en Grèce, kapitel 30.)

Bakgrund

Jean-Jacques Barthélemy (1716–1795) var en fransk abbé, fornforskare och författare, mest känd för verket "Voyage du jeune Anacharsis en Grèce" (Den unge Anacharsis resa i Grekland), utgivet 1788. Boken, som skildrar en ung skyts fiktiva resa genom det antika Grekland, blev en av upplysningstidens stora läsarframgångar och spreds i översättningar över hela Europa.

Den här allegorin, hämtad ur verkets trettionde kapitel, är ett typiskt exempel på upplysningstidens litterära sätt att diskutera filosofiska frågor. Drömmen om vandrarna med förbundna ögon gestaltar människans okunnighet om livets mening, medan de stridande ledarna med sina bländande facklor kan läsas som en satir över rivaliserande filosofiska skolor och lärare som snarare förblindar än upplyser sina anhängare.

Svenska tidningar under 1700-talets slut publicerade ofta sådana översatta litterära och moraliska stycken ur europeiska storverk, vilket gav läsekretsen tillgång till kontinentens bildningslitteratur.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter