ÅBO TIDNINGAR • 1797-09-11

Borgå stift 1796: 12 467 födda och 7 416 döda

1797Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼

Regent

Gustav IV Adolf — kung sedan 1792

Sverige då

Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare

Epok

Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa

Samtidigt

Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804

Historisk karta över Europa — Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Utdrag ur Borgå stifts prosteritabeller över födda och döda med mera år 1796.

Antalet födda och döda fördelade sig på prosterierna enligt följande:

Domprosteriet: 1 798 födda och 1 073 döda, varav i Kymmenegårds län 1 374 födda och 796 döda, samt i Nylands och Tavastehus län 424 födda och 277 döda.

Helsingfors prosteri: 729 födda och 463 döda.

Hauho prosteri: 2 649 födda och 1 646 döda, varav i Nylands och Tavastehus län 1 286 födda och 816 döda, i Kymmenegårds län 1 315 födda och 789 döda, samt i Vasa län 48 födda och 41 döda.

Sankt Michels prosteri: 1 742 födda och 865 döda. Randasalmi prosteri: 2 777 födda och 1 537 döda. Karelska prosteriet: 2 186 födda och 1 547 döda. Laukas prosteri: 586 födda och 279 döda.

Sammanlagt: 12 467 födda och 7 416 döda.

Av de födda var 6 277 av manligt kön och 6 190 av kvinnligt kön, och av de döda 3 779 av manligt kön och 3 631 av kvinnligt kön. Bland de födda var 623 födda utom äktenskapet (nämligen 324 pojkar och 299 flickor), vilket innebär att vart tjugonde barn i Borgå stift detta år föddes utom äktenskapet. 236 mödrar födde tvillingar och 5 trillingar. De dödfödda barnen var 303 till antalet (160 pojkar och 143 flickor). 1 592 äktenskap ingicks (Reds. anm.: texten avbryts här mitt i en mening).

Uppgifter om vilka pastorat varje prosteri består av, liksom i vilka län de är belägna, finns i Åbo Tidningar 1796, nummer 19.

Bakgrund

Borgå stift omfattade östra delarna av det dåvarande svenska Finland och hade sitt säte i staden Borgå. Stiftet inrättades sedan Viborg, det tidigare stiftssätet, förlorats till Ryssland genom freden i Nystad 1721. Prosterierna var kyrkliga förvaltningsdistrikt som bestod av flera pastorat, och de sträckte sig här över bland annat Kymmenegårds län, Nylands och Tavastehus län samt delar av Vasa län och Karelen.

Statistiken bygger på det svenska Tabellverket, som inrättades 1749 och var världens första systematiska befolkningsstatistik. Prästerskapet var skyldigt att årligen rapportera födda, döda, vigda och andra befolkningsuppgifter från sina församlingar, vilka sedan sammanställdes i tabeller för prosterier, stift och hela riket.

Uppgifterna ger en bild av tidens demografiska förhållanden: ett tydligt födelseöverskott, en betydande andel dödfödda barn och en noggrant bokförd andel barn födda utom äktenskapet, något som kyrkan och samhället då ägnade stor uppmärksamhet. Sådana sammanställningar publicerades regelbundet i tidningar som Åbo Tidningar och lästes som allmän samhällsinformation.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter