Tidningssida ur ÅBO TIDNINGAR, 1797-09-04
ÅBO TIDNINGAR • 1797-09-04

Så odlas kärr och mossar upp till åkermark

1797Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Upplysning om hur man odlar upp kärr och mossar till åker och äng.

Det är välkänt att Finland har kärr och mossar på många tusen tunnland som, så länge de förblir oodlade, inte bara i onödan upptar en betydande del av landets yta, utan också genom den kyla och fukt de rymmer i hög grad bidrar till klimatets hårdhet. De orsakar svåra frostnätter, skadar därigenom vårt jordbruk och kan på en enda natt beröva lantbrukaren frukten av allt det arbete han under året lagt ner på sin jord. Utan omständliga bevis inser därför var och en lätt att den möda och kostnad som läggs på uppodling av sådana oländiga och sanka marker i flera avseenden är mycket väl använd och gagnar såväl den enskilde som det allmänna.

Bonden i Savolax har sedan länge känt till och utövat detta odlingssätt, och därifrån har det så småningom spridit sig även till några andra trakter av landet. Det vore önskvärt att det snart nådde även de övriga, för att – med besparing av våra dyrbara men krympande skogar – ge ett fördubblat utrymme och en säker utkomst, förvärvad med rimligt arbete, åt Finlands växande befolkning.

Innan något arbete läggs ner på sådana uppodlingar bör man, för att undvika misstag och större kostnader än vad en framtida avkastning möjligen kan ersätta, undersöka såväl vidden (Reds. anm.: texten avbryts här och fortsätter i ett senare avsnitt.)

Fotnot: Uppgifterna är sammandragna ur beskrivningar av detta odlingssätt som välvilligt meddelats oss av två erfarna lanthushållare i Nyland och södra Österbotten. Särskilt på det senare stället bedrivs dessa slags uppodlingar numera med stor iver och största fördel, både av ståndspersoner och allmoge. Därför bidrar vi med nöje till att sprida dessa nyttiga upplysningar även till de orter som ännu inte hunnit vänja sig vid detta i många avseenden så fördelaktiga lantbruk.

Bakgrund

Finlands landskap präglas av vidsträckta myrmarker – kärr och mossar – som länge betraktades som ett hinder för jordbruket. Samtidens uppfattning var att de fuktiga markerna alstrade kyla och orsakade de fruktade frostnätterna, som kunde förstöra en hel skörd på en enda natt. Frostskador var ett återkommande gissel i det finska jordbruket och kunde leda till missväxt och hungersnöd.

I Savolax i östra Finland hade bönderna sedan länge utvecklat metoder för att odla upp myrmark, ofta genom dikning och bränning av torvjorden, så kallad kärrodling eller myrbränning. Metoden spred sig gradvis till andra landsdelar, bland annat Österbotten och Nyland, där både ståndspersoner och allmoge tog den i bruk.

Texten speglar också upplysningstidens intresse för lanthushållning och ekonomisk nytta. Tidningar och hushållningssällskap såg som sin uppgift att sprida praktisk kunskap om jordbruksförbättringar till allmogen. Argumentet att myrodling kunde spara de 'dyrbara men avtagande skogarna' hänger samman med oron för skogsbrist, eftersom svedjebruk och tjärbränning ansågs tära hårt på skogsresurserna, samtidigt som en växande befolkning behövde ny odlingsmark.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter