Upplysning om hur man odlar upp kärr och mossar till åker och äng.
Det är välkänt att Finland har kärr och mossar på många tusen tunnland som, så länge de förblir oodlade, inte bara i onödan upptar en betydande del av landets yta, utan också genom den kyla och fukt de rymmer i hög grad bidrar till klimatets hårdhet. De orsakar svåra frostnätter, skadar därigenom vårt jordbruk och kan på en enda natt beröva lantbrukaren frukten av allt det arbete han under året lagt ner på sin jord. Utan omständliga bevis inser därför var och en lätt att den möda och kostnad som läggs på uppodling av sådana oländiga och sanka marker i flera avseenden är mycket väl använd och gagnar såväl den enskilde som det allmänna.
Bonden i Savolax har sedan länge känt till och utövat detta odlingssätt, och därifrån har det så småningom spridit sig även till några andra trakter av landet. Det vore önskvärt att det snart nådde även de övriga, för att – med besparing av våra dyrbara men krympande skogar – ge ett fördubblat utrymme och en säker utkomst, förvärvad med rimligt arbete, åt Finlands växande befolkning.
Innan något arbete läggs ner på sådana uppodlingar bör man, för att undvika misstag och större kostnader än vad en framtida avkastning möjligen kan ersätta, undersöka såväl vidden (Reds. anm.: texten avbryts här och fortsätter i ett senare avsnitt.)
Fotnot: Uppgifterna är sammandragna ur beskrivningar av detta odlingssätt som välvilligt meddelats oss av två erfarna lanthushållare i Nyland och södra Österbotten. Särskilt på det senare stället bedrivs dessa slags uppodlingar numera med stor iver och största fördel, både av ståndspersoner och allmoge. Därför bidrar vi med nöje till att sprida dessa nyttiga upplysningar även till de orter som ännu inte hunnit vänja sig vid detta i många avseenden så fördelaktiga lantbruk.
Underrättelse om sättet at upodla kärr och moßar til åker och äng (*).
Det är en känd sak, at Finland har kärr och måßar til många 1000 tunneland, som oodlade, icke allenast onyttigtwis uptaga en betydande del af landets area, utan ock genom den köld och de öfwerflödige frostämnen de inom sig hysa, i märkelig mon bidraga til Climatets hårdhet, wålla swåra frostnätter, skada dymedelst wårt åkerbruk, och betaga Landtmannen, ofta på en enda natt, frukten af alt det arbete han året öfwer på sin jord nedlagt. Utan widlyftiga bewis inser således hwar och en ganska lätt, att den möda och kostnad som anwändas å slika oländiga och sancka markers upodling, är i flerehanda affeenden ganska wäl anwänd, och bidragande både til enskild och allmän båtnad.
Sawolax Bonden har redan längesedan känt och idkat detta odlings-sätt, hwarifrån det småningom spridt sig äfwen til några andra trakter af Landet. Önskeligt wore at det snart måtte sträckas äfwen til de öfriga, för at med besparing af wåra dyrbara men aftagande skogar, gifwa et fördubbladt utrymme, och en säker samt med drägeligt arbete förwärfwad utkomst, åt Finlands tilwäxande Folkmängd!
Innan något arbete å slika upodlingar nedlägges, bör, til undwikande af mißtag och större omkostnader, än en framtida afkastning möjeligen kan ersätta, så wäl widden
(*) Sammandragen ur de upgifter om detta odlings-sätt, som oß benäget blifwit meddelade af twänne deruti erfarne Landthush. i Nyland och Södra Österbotten, på hwilket senare ställe i synnerhet, deßa slags upodlingar numera med mycken nit och med den största fördel, både af Ständs-personer och Allmogen idkas; hwarföre wi med nöje bidrage til deße nyttige underrättelsers kringspridande äfwen til de orter, som ei än hunnit wänja sig wid detta i mångfaldigt afseende så fördelaktiga Landtbruk.
[[FORTSÄTTER]]
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›