ÅBO TIDNINGAR • 1797-08-21

Åbo stift redovisar födda, döda och vigda 1796

1797Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼

Regent

Gustav IV Adolf — kung sedan 1792

Sverige då

Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare

Epok

Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa

Samtidigt

Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804

Historisk karta över Europa — Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Utdrag ur Åbo stifts prosteritabeller över födda, döda och vigda för år 1796.

Siffrorna anges per prosteri i ordningen födda, döda och vigda par:

Domprosteriet: 1 168 födda, 693 döda, 310 vigda par. Virmo prosteri: 594 födda, 329 döda, 121 vigda par. Vehmo prosteri: 732 födda, 514 döda, 189 vigda par. Björneborgs prosteri: 1 600 födda, 818 döda, 353 vigda par. Mouhijärvi prosteri: 1 117 födda, 534 döda, 241 vigda par. Orivesi prosteri: 992 födda, 557 döda, 233 vigda par. Tammela prosteri: 746 födda, 448 döda, 140 vigda par. Ackas prosteri: 604 födda, 383 döda, 140 vigda par. Vichtis prosteri: 779 födda, 386 döda, 170 vigda par. Pojo prosteri: 754 födda, 375 döda, 162 vigda par. Bjärnå prosteri: 826 födda, 470 döda, 179 vigda par. Ålands prosteri: 445 födda, 282 döda, 109 vigda par. Närpes prosteri: 2 290 födda, 1 395 döda, 397 vigda par. Vörå prosteri: 1 607 födda, 1 079 döda, 268 vigda par. Gamlakarleby prosteri: 936 födda, 563 döda, 185 vigda par. Pyhäjoki prosteri: 1 335 födda, 891 döda, 293 vigda par. Limingo prosteri: 997 födda, 595 döda, 210 vigda par. Sotkamo prosteri: 614 födda, 269 döda, 103 vigda par. Kemi prosteri: 384 födda, 189 döda, 55 vigda par.

Summa: 18 520 födda, 10 760 döda och 3 858 vigda par.

Om prosteriernas läge och omfattning finns utförlig information i dessa tidningars nummer 32 och 33. Om förvaltningen av prostevården i kontrakten (Reds. anm.: texten avbryts här och fortsätter i ett senare nummer).

Bakgrund

Åbo stift omfattade under svensk tid större delen av Finland, som fram till 1809 var en integrerad del av det svenska riket. Stiftet var indelat i prosterier, även kallade kontrakt, som var kyrkliga förvaltningsområden mellan stiftet och de enskilda församlingarna, ledda av en prost.

Sverige var en pionjär inom befolkningsstatistik. Genom Tabellverket, inrättat 1749 som världens första statistiska ämbetsverk, ålades prästerskapet att årligen rapportera uppgifter om födda, döda och vigda i sina församlingar. Kyrkböckerna gjorde detta möjligt, eftersom prästerna sedan länge förde register över dop, begravningar och vigslar.

Siffrorna visar ett tydligt födelseöverskott: nästan dubbelt så många föddes som dog under året. Detta speglar en period av befolkningstillväxt i Finland under 1700-talets slut, även om dödligheten fortfarande var hög i jämförelse med senare tider, inte minst bland spädbarn. De folkrika prosterierna i Österbotten, som Närpes och Vörå, framträder med särskilt höga tal.

Att tidningar publicerade denna typ av tabeller vittnar om upplysningstidens intresse för statistik och samhällsförhållanden, där befolkningens storlek och tillväxt sågs som ett mått på rikets styrka och välstånd.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter