Tidningssida ur ÅBO TIDNINGAR, 1797-08-14
ÅBO TIDNINGAR • 1797-08-14

Levnadsteckning över professor Isaac Pihlman i Åbo

1797Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Korta biografier över finska män: Magister Isaac Pihlman, professor i Åbo.

Han föddes den 23 november 1650 i Nystad, där hans far Erland Håkansson var rådman och vice borgmästare; modern hette Brigitta Bruun. Den 19 april 1659 började han i stadsskolan i Nystad, varifrån han den 18 mars 1665 flyttades till trivialskolan i Björneborg. Den 22 november 1671 blev han student i Åbo och begav sig därefter till Uppsala, där han skrevs in vid akademien den 11 juli 1678.

Efter att ha avlagt vederbörliga lärdomsprov förklarades han den 14 augusti 1682 i Åbo för filosofie magister. Tidigare samma år, den 6 februari, hade han utnämnts till konrektor och – eftersom han var kunnig i musik – även till sångmästare (moderator cantus) vid Åbo katedralskola. Den 12 september samma år gifte han sig med Anna Lund, dotter till auditören Johan Lund och hans hustru Margareta Gyllenbögel. Hon födde honom 13 barn, tio söner och tre döttrar, av vilka sex överlevde sin far.

Den 30 april 1685 fick han fullmakt på rektorstjänsten vid Åbo skola, och 1689 erhöll han därtill Masku pastorat. Den 29 maj 1697 utnämndes han till professor i de heliga språken vid akademien i Åbo, och året därpå, den 28 maj 1698, blev han dessutom kyrkoherde i finska domkyrkoförsamlingen. Från sommaren 1701 till samma tid följande år var han akademiens rektor, och den 8 augusti 1704 flyttades han till professuren i vältalighet, som han förestod. (Texten fortsätter i ett senare nummer.)

Fotnoter: Uppgifterna bygger på ett tryckt program över honom, utgivet av professor Simon Tålpo den 19 maj 1707. Som övningsprov försvarade Pihlman 1675 den 22:a delen av professor Jacob Flachsenius Collegium Logicum (om argument, nominella och reella), och 1682 utgav han sin gradualavhandling – under professor Erik Falanders, sedermera adlad Tigerstedt, överinseende – med frågeställningen huruvida och på vilket sätt polygami kan sägas strida mot naturrätten (utgiven i oktavformat).

Bakgrund

Isaac Pihlman (1650–1707) var en av de ledande akademikerna vid Kungliga Akademien i Åbo, den enda högskolan i det dåvarande svenska Finland, grundad 1640. Karriärvägen han följde var typisk för tidens lärda: från stadsskola och trivialskola via studentexamen till magistergrad, skoltjänster och slutligen professur kombinerad med kyrkliga ämbeten.

Att en professor samtidigt innehade ett pastorat, som Pihlman med Masku pastorat och kyrkoherdetjänsten i finska domkyrkoförsamlingen, var vanligt eftersom prästlöner utgjorde en viktig del av akademikers försörjning. Professuren i de heliga språken omfattade främst hebreiska och grekiska, medan professuren i vältalighet (eloquentia) rörde latinsk retorik.

Biografin bygger på det minnesprogram som professor Simon Tålpo lät trycka 1707, vilket antyder att Pihlman då nyligen avlidit. Sådana tryckta program utgavs traditionellt vid akademiska begravningar och minneshögtider. Publiceringen av korta levnadsteckningar över framstående finländare i pressen speglar tidens växande intresse för det egna landets lärdomshistoria.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter