Levnadsteckning över Åboprofessorn Isaac Pihlman

Korta biografier över finska män: magister Isaac Pihlman, professor i Åbo.

Isaac Pihlman föddes den 23 november 1650 i Nystad, där hans far Erland Håkansson var rådman och vice borgmästare. Modern hette Brigitta Bruun. Den 19 april 1659 började han i stadsskolan i Nystad, varifrån han den 18 mars 1665 flyttades till trivialskolan i Björneborg. Den 22 november 1671 blev han student i Åbo och begav sig därefter till Uppsala, där han skrevs in vid universitetet den 11 juli 1678.

Efter att ha avlagt vederbörliga lärdomsprov förklarades han den 14 augusti 1682 till filosofie magister i Åbo. Redan tidigare samma år, den 6 februari, hade han utnämnts till konrektor och – eftersom han var kunnig i musik – även till sångmästare (moderator cantus) vid Åbo katedralskola. Den 12 september samma år gifte han sig med Anna Lund, dotter till auditören Johan Lund och dennes hustru Margareta Gyllenbögel. Hon födde honom 13 barn, 10 söner och 3 döttrar, av vilka 6 överlevde sin far.

Den 30 april 1685 fick han fullmakt på rektorstjänsten vid Åbo skola, och 1689 erhöll han dessutom Masku pastorat. Den 29 maj 1697 utnämndes han till professor i de heliga språken vid akademin i Åbo, och året därpå, den 28 maj 1698, blev han även kyrkoherde i den finska domkyrkoförsamlingen. Från sommaren 1701 till samma tid följande år var han akademins rektor, och den 8 augusti 1704 flyttades han till professuren i vältalighet, som han innehade fram till sin död den 21 april 1707.

Utöver en prästmötesdisputation om sakramenten, som han försvarade 1693, presiderade han vid åtminstone 24 akademiska disputationer. Han lämnade efter sig gott eftermäle som en flitig och nyttig lärare.

Uppgifterna bygger på ett tryckt program över honom, utgivet av professor Simon Tålpo den 19 maj 1707. Som student responderade Pihlman 1675 pro exercitio för den 22:a delen av professor Jacob Flachsenius verk om logik och utgav 1682 sin gradualavhandling, under professor Erik Falanders (sedermera adlad Tigerstedt) överinseende, med frågeställningen om och på vilket sätt polygami kan sägas strida mot naturrätten. Till de 22 disputationer som räknas upp i Lidéns Catalogus Disputationum bör läggas två ytterligare, av Matthias Elg (1701) och Albert Spenselius (1707), vilka båda förvaras i det kungliga akademibiblioteket i Åbo.

Bårta Biographier öfwer Finske Män.

Mag. Isaac Pihlman, Professor i Åbo (*).

Han blef född 1650 d. 23 Nov. i Nystad, hwarest hans Fader Erland Håkansson war Rådman och Vice-Borgmästare; Modren hette Brigitta Bruun. År 1659 d. 19 April begynte han besöka Stads-Scholan i Nystad; hwarifrån han 1665 d. 18 Martii flyttades til Björneborgs Trivial-Schola. År 1671 den 22 Nov. wardt han i Åbo Student; besökte derefter Upsala, där han 1678 d. 11 Julii blef wid Academien inskrefwen. Efter aflagde wederbörliga lärdoms-prof (**), förklarades han 1682 d. 14 Aug. i Åbo för Phil. Magister; och hade förut samma år d. 6 Febr. blifwit förordnad til Conrector, samt efter han i Musiken war inkommen, tillika til Sångmästare (Moderator Cantus) wid Åbo Cathedral-Schola. Gifte sig derpå den 12 Sept. med Anna Lund (dotter til Audit. Joh. Lund och hans Fru Marg. Gyllenbögel), som födde honom 13 barn, (10 söner och 3 döttrar), af hwilka 6 öfwerlefde sin Fader. År 1685 d. 30 Apr. fick han Fullmagt på Rectors-sysslan wid Åbo Schola; hwarjämte han 1689 erhöll Masko Pastorat. År 1697 d. 29 Maji förordnades han tli Lingv. Sacrar. Prof. wid Academien härstädes, samt följande året (1698) d. 28 Maji tillika til Kyrkoh. wid Finska Domkyrko-Församlingen. War ifrån sommaren 1701 til samma tid det nästföljande året Academiens Rector; och flyttades 1704 d. 8 Aug. til Eloquentiæ Professionen, som han förestod

(*) Enligt et af Prof. Sim. Tålpo öfwer honom utgifwet tryckt Programm af den 19 Maji 1707.

(**) Han responderade pro exercitio 1675 för 22 Delen af Prof. Jac. Flachsenii Collegium Logicum (de argumentis ortis, nominalibus & realibus) och utgaf 1682 sin Grad. Disp. (under Prof. Er. Falanders, sedan Tigerstedts, inseende) utrum et quo modo Polygamia possit dici Juri Naturali adversa? 8:o.

stod, intil deß han 1707 den 21 April med döden afled. Utom en Prästmöts-Disput. de Sacramentis (som han 1693 förswarade): har han præsiderat för åtminstone 24 Academiska Disputationer (*), hafwandes för öfrigt lämnat efter sig beröm för en flitig och nyttig lärare.

(*) Til de 22, som i Lidéns Catalogus Disputationum Sect. III p. 151 följ. upräknas, böra läggas: Matth. Elg de Versione LXX seniorum, 1701, 3 och et halft ark, 8:o, och Alb. Spenselius, Ab. Faber Fortunæ, s. Disp. Moralis de ambitu vitæ, G. 1707, 1 och tre fjededels ark, 8:o, som bägge i Kongl. Acad. Bibliotheket härstädes förwaras.