Tidningssida ur ÅBO TIDNINGAR, 1796-09-12
ÅBO TIDNINGAR • 1796-09-12

Drottning Katifa begär porträtt av sin karaktär

1796Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Österländska berättelser (översättning).

Katifa, drottningen av Gor, hade många fel – eller för att beskriva henne närmare: hon tycktes vara sammansatt av föränderlighet och nycker. En gång fick hon infallet att vilja bli filosof, och sände genast efter den vise Zulbar. Så snart hon fick syn på honom sade hon: "Hädanefter vill jag på fullt allvar lära känna mig själv. Men eftersom jag, för att genomföra en föresats som är så värdig ett förnuftigt fruntimmer, tror mig behöva hjälp, är det min önskan och min befallning att du studerar min karaktär och tecknar en så noggrann bild av mig, att var och en vid första ögonkastet kan känna igen den."

"Vilken av dina karaktärer, mäktiga drottning?" svarade den vise. "Är du så blygsam att du tror dig ha bara en? Vårens blommor är inte så mångfaldiga och mångfärgade som de dygder som det ena ögonblicket efter det andra försköner din själ. Att betrakta dessa dygder – hur de hastigt skjuter upp och blomstrar, sedan försvinner och sedan visar sig på nytt, att se hur de blandas, förenas och skiljs åt samt strider mot varandra – försätter mig och varje åskådare i häpnad och förundran. Men att beskriva dem, eller ens räkna dem – vem förmår det?"

"Jag har läst någonstans", fortsatte filosofen, "att månen en gång beställde en klänning som skulle passa exakt till hennes gestalt och vara av en färg som bäst lämpade sig för henne. Men skräddaren, som hon hade låtit kalla till sig, sade mycket fyndigt: 'O stjärnornas drottning, i alla tider och i alla skepnader behagar och gläder du oss. Men du är ibland stor, ibland liten, ibland bred, ibland smal, i dag vit, i morgon blek och en annan gång röd. Hur kan jag då ta mått på en gestalt som aldrig är densamma? Och vilken färg skulle passa en hy som förändras varje natt?'"

(Berättelsen fortsätter i ett senare nummer.)

Bakgrund

Under 1700-talet var så kallade orientaliska eller österländska berättelser en mycket populär genre i europeisk press och litteratur. Efter att Antoine Gallands franska översättning av Tusen och en natt spridits i början av seklet översattes och efterbildades sådana sagor flitigt, ofta med moraliserande eller satiriskt syfte. Svenska tidningar och tidskrifter publicerade regelbundet den här typen av översatta följetonger som förströelse och sedelärande läsning.

Berättelsen om drottning Katifa är en typisk moralisk fabel i denna tradition: den nyckfulla härskarinnan som vill lära känna sig själv får genom filosofens svar en förtäckt kritik av sin föränderlighet. Liknelsen om månen och skräddaren är ett klassiskt fabelmotiv, känt från äldre europeisk och österländsk berättartradition, där månens ständigt skiftande gestalt får illustrera obeständighet.

Orten Gor och personerna Katifa och Zulbar är fiktiva eller stiliserat orientaliska namn, avsedda att ge berättelsen exotisk inramning snarare än att peka på verkliga platser. Markeringen om att texten fortsätter visar att den publicerades som följetong över flera nummer, ett vanligt format i tidens press.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter