Sällskapssång av Rahbek prisar glädje framför rikedom

Sällskapssånger. 2. (av Rahbek)

Människan – hur lite hon vet vad hon vill! Den blinda gudinnan friar hon till: En önskar sig rik och en önskar sig stor – månne sällhet hos höghet, hos rikedom bor?

Dyrt köper den rike sitt vin. Låt honom fritt – han dricker det aldrig så glatt som jag mitt; hans bord är belastat med tjogtals fat, men bredvid står doktorn och viker oblat.

Omkring honom kryper en smickrarsvärm, och mången dam med både hovmin och arm; de söker väl glädje men finner den ej, ty ledan står bakom var stol som lakej.

Så må den söka den blinda gudinnan som vill: min måste ha ögon, och milda därtill. Min rikedom är vin och min ära en vän – var måltid, hur smakligt de kryddar mig den!

Åt glädjen, åt glädjen med trygghet jag gett mitt hjärta; ty vishet och glädje är ett. Så höjom vi glasen till fullaste mått – ni glada, ni visa, ni vänner: er skål!

(Fotnot: Av samma lärda man vars första sång infördes i nummer 30 av dessa tidningar.)

Sållskapssånger. 2. (af Rahbek) (*).

Den Menskjan hur litet hon wet hwad hon will, Den blinda Gudinnan den friar hon till: En önskar sig rik och en önskar sig stor, Monn sållhet hos höghet hos rikedom bor?

Dyrt köper den rika sit win. Låt'n fritt, Han dricker det aldrig så glad som jag mitt; Hans bord år belastadt med tjogtal af fat, Men bredwid står Doctorn och wiker oblat.

Omkring honom kråla en smickrare swärm, Och mången en Dame med båd' Hof-mine och årm; De söka wål glädje men finna den ej, Ty ledsnan står bakom hwar stol som lakej.

Så söke den blinda Gudinnor som will: Min måste ha ögon, och milda dertill. Min rikdom år win och min åra en wån, Hwar måltid hur smakligt de krydda mig den!

Till glädje, til glädje med trygghet jag gett Mitt hjerta; ty wishet och glädje är ett. Så hållom i glasen till fullaste mål, J Glade, J Wise, J Wånner! er skål!

(*) Af samma wittra man som 1. infördes i N:o 30 af deßa Tidningar.