ÅBO TIDNINGAR • 1795-10-19

Vattendragen i Pudasjärvi och Ijo socknar kartläggs

1795Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Upplysningar om Finlands geografi: Pudasjärvi och Ijo socknars vattendrag i Österbotten. (Slutet, se nummer 41.)

På västra sidan av Jongu, och nära den, ligger ett mycket litet träsk, Haapapuronlampi, som via en bäck strax rinner ut i sjön Mainua, en åttondels mil lång. Därefter fortsätter vattnet efter en fjärdedels mil till en annan Mainua, lika stor som den förra men rund, sedan efter en tredjedels mil till den tredje Mainua, som är mycket liten, och slutligen efter en åttondels mil till den fjärde Mainua, en åttondels mil lång och bred. Härifrån flyter vattnet genom en å, som nu får namnet Nuoritsanjoki, vidare västerut tills den möter Kiminge älv, ungefär tre fjärdedels mil ovanför Över-Kiminge kyrka.

Mellanrummet mellan Jongu och Haapapuronlampi utgör alltså en landrygg som delar vattnet: från Jongu rinner det till Ijo älv, men från Haapapuronlampi till Kiminge älv. Om vårfloden stiger så högt att vattnet flyter från Jongu till Haapapuronlampi över det kärr och den låga landrygg som ligger mellan dem, orsakar den stor skada vid Kiminge älv. Den sätter då också på många ställen åkrarna under vatten i Pudasjärvi socken och längs hela Ijo älv, utöver andra betydande olägenheter.

I den ovannämnda Nuoritsa mynnar ett litet vattendrag från nordost, som har sin början i Aittojärvi, en fjärdedels mil lång och en åttondels mil bred. Från denna insjö rinner en bäck en åttondels mil till Vuorma, som är en tredjedels mil lång och en fjärdedels mil bred; sedan en kortare bäck vidare till Hetetjärvi, en fjärdedels mil lång och en åttondels mil bred; därifrån en liten å en fjärdedels mil till Alalampi, som är liten, och vidare en liten å en fjärdedels mil till Nuoritsanjoki, där den mynnar ut. Från Aittojärvi till Pudasjärvi kyrka räknas en och en fjärdedels mil.

Vid Aittojärvis nordöstra strand ligger Takalampi, en liten insjö. Mellan dem båda finns en hög landrygg, några hundra famnar bred, som kallas Taipale, eftersom Hetetjärviborna måste dra sina båtar över den när de färdas till kyrkan. Nordväst om Takalampi ligger Perälampi, som är liten, och från den rinner en helt obetydlig å. (Reds. anm.: Texten fortsätter i ett senare nummer.)

Bakgrund

Artikeln ingår i en serie geografiska beskrivningar av Finland, en genre som var vanlig i tidens svenska press. Finland var då en del av det svenska riket, och kunskap om landets avlägsna trakter – som Österbottens inland – var begränsad. Tidningarna fyllde en viktig roll genom att publicera systematiska redogörelser för socknar, vattendrag och näringar, ofta författade av präster, lantmätare eller lärda amatörer.

Pudasjärvi och Ijo (finska Ii) är socknar i norra Österbotten, i nuvarande Finland. Ijo älv (Iijoki) och Kiminge älv (Kiiminkijoki) är två av regionens stora vattendrag som rinner ut i Bottenviken. Texten beskriver noggrant hur sjöar, bäckar och åar hänger samman, och pekar på en praktiskt viktig detalj: en låg landrygg som skiljer två avrinningsområden. När vårfloden steg över denna rygg kunde vattnet byta flodsystem och orsaka översvämningar som dränkte åkrar – ett allvarligt hot mot jordbruket i en trakt med korta odlingssäsonger.

Beskrivningen av Taipale, näset där Hetetjärviborna tvingades dra sina båtar på väg till kyrkan, illustrerar hur vattenvägarna var huvudsakliga färdleder i det väglösa inlandet. Avstånden anges i gamla svenska mil och famnar; en svensk mil motsvarade ungefär 10,7 kilometer och en famn knappt 1,8 meter.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter