Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1795-09-29
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1795-09-29

Fransmännen gick över Rhen med 20 000 man

1795Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Rhenfloden den 13 september. Fransmännens övergång av Rhen skildras i ett mycket tillförlitligt brev på följande sätt: Utöver en stor mängd holländska båtar av alla slag, som fransmännen samlat till skeppsbryggan, köpte de 35 norbåtar (Reds. anm.: sannolikt en typ av stora flodbåtar) mycket dyrt mot kontant betalning. Varje båt kunde bära 250 infanterister eller 60 ryttare med hästar.

Med dessa båtar satte de inom en halvtimme över 8 000 man på en gång till Rhens högra strand, klockan halv tolv under den vackra, lugna och stjärnklara natten till den 6 denna månad. De undvek därigenom den dittills vanliga och blodiga metoden att passera en flod, nämligen att under skydd av artillerield slå en brygga och sedan låta manskapet marschera över.

Sex raketer gav signalen till denna djärva manöver, och så snart de steg mot himlen började alla franska batterier på mer än 20 platser längs Rhenstranden att öppna eld. Det blev en fruktansvärd eldgivning, och luften var upplyst av bomber och granater på långt håll. Under skydd av denna eld gick de 8 000 männen över vid Eichelkamp, och knappt hade de stigit i land förrän skeppsbryggorna över Rhen slogs i största trygghet.

Klockan fyra på morgonen hade redan 18 000–20 000 man med artilleri gått över och stod nu på pfalzisk mark. De angrep det kejserliga lägret vid Bockum bakom Anger i tre avdelningar och tvingade det att retirera till Elberfeld. På två andra ställen gick fransmännen över ovanför Düsseldorf vid samma tid och på samma sätt, med 12 000 man. Det var dessa som intog Düsseldorf, där det endast låg 400 kejserliga soldater, som också drog sig tillbaka till Elberfeld.

Övergången vid Uerdingen var endast en skenmanöver. Båtarna for tre fjärdedelar över Rhen men vände genast om, som om de inte kunde komma längre. Den 6 klockan fyra på eftermiddagen var hela den kejserliga armén borta från Rhen och hade marscherat fyra mil in i landet till Elberfeld, förföljd överallt av fransmännen.

Hur otroligt det än låter är det säkert att hela denna övergång inte kostade någon av de stridande parterna mer än mellan 300 och 400 man. Fransmännens snabba handlingskraft gav inte utrymme för några förberedelser till motstånd.

Bakgrund

Under de franska revolutionskrigen stod den franska republikens arméer mot en koalition av europeiska monarkier, där den habsburgska kejsarmakten Österrike var en av huvudmotståndarna. Rhen utgjorde den strategiska gränslinjen mellan de franska styrkorna och de kejserliga trupperna, och en lyckad flodövergång var en av tidens svåraste militära operationer.

Den övergång som skildras genomfördes av den franska Sambre- och Maasarmén under general Jean-Baptiste Jourdan, som forcerade Rhen vid Düsseldorf i september 1795. Genom att sätta över trupper i båtar nattetid, med understöd av artilleri och skenmanövrer på andra platser, lyckades fransmännen överraska de kejserliga styrkorna och etablera ett brohuvud på flodens högra strand med förhållandevis små förluster.

Düsseldorf var vid denna tid huvudstad i hertigdömet Berg, och Elberfeld en handelsstad i samma område (idag en del av Wuppertal). Att den kejserliga armén tvingades retirera flera mil in i landet öppnade vägen för fortsatta franska framstötar i Tyskland, även om fälttåget senare skulle mötas av österrikiska motoffensiver.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter