Tysk läkare tvivlar på planer att utrota kopporna

En tysk läkares tankar om förslaget att utrota kopporna.

Att pesten och spetälskan har kunnat utrotas kan inte betraktas som ett fullständigt bevis för att det också är möjligt att utrota smittkopporna. När man i äldre tider så flitigt byggde sjukhus i Europa stod överheten för den minsta delen av kostnaderna; det mesta sköts till av rika enskilda personer, för sin egen och sina anhörigas salighets skull. Tiderna har nu förändrats. Hur sällan görs det inte i våra dagar fromma testamenten till hospital och sjukhus?

Varifrån skulle man då i dag få de många miljoner som koppsjukhus i många riken skulle komma att kosta? Från regenterna? De behöver pengarna än till att upprätthålla redan gjorda nyttiga inrättningar, än till landets försvar, än till att betala statsskulder. Från de rika i landet? De lär allra minst gå med på att skicka sina barn ifrån sig till ett offentligt sjukhus. Kanske från den mindre bemedlade borgaren? Han har dessutom avsky för alla slags allmänna pålagor, eftersom han vanligen anser sig redan betala mer än han borde. Från allmogen då? Den betraktar inte sällan kopporna som en välgärning, genom vilken Gud tar ifrån den så många barn som Han har givit för mycket.

Låt oss nu anta att det verkligen redan fanns en stad från vilken kopporna hållits borta under tjugo års tid, så att ingen av stadens pojkar eller flickor haft denna sjukdom, men att de nödvändiga skyddsanordningarna ännu saknades i orterna runt omkring staden. Då vore denna stad sannerligen den olyckligaste i hela landet. Om alla de ungdomar som inte haft kopporna ständigt måste stanna inom stadens område, vilken skada vore det inte för deras borgerliga förbindelser? Och skulle de resa till någon annan stad – studenter till ett universitet, hantverkslärlingar utomlands, soldater i krig, och flickor för att besöka någon släkting eller för att de gifte sig utanför staden – så vore det detsamma som om alla dessa personer skulle resa till Kairo, Aleppo eller någon annan stad där pesten härjar varje år.

Att kopporna för vuxna är lika farliga som pesten har man nämligen sett i Kamtjatka, vid Godahoppsudden bland hottentotterna (Reds. anm.: äldre benämning på khoikhoifolket) och i alla de länder där kopporna härjat för första gången. Och föräldrar och syskon skulle knappast låta lagarna hindra dem från att resa till sina barn eller syskon som ligger för döden i kopporna, samt att i hemlighet hämta med (Reds. anm.: texten avbryts här och fortsätter i ett senare nummer).

En Tysk Läkares Tankar om Förslaget at utrota Kopporna.

Utrotandet af Pesten och Spetelskan kan man icke anse som fullkomligt bewis på möjligheten at utrota kopporna. När man i fordna tider så idkeligen upbygde sjukhus i Europa, gaf Öfwerheten minsta delen af omkostningarne därtil; det mästa sammansköts af rika enskilda personer, för sin och de sinas salighets skull. Tiderna hafwa nu ändrat sig. Huru sällan ske icke i wåra dagar fromma Testamenten til Hospitaler och Sjukhus? Hwarifrån skulle man då nu få de flere millioner som Kopphospitalerne i många riken komme at kosta? Mån af Regenterne? som behöfwa penningarne än til bibehållande af redan gjorde nyttiga inrättningar, än til Landets förswar, än til Riksskulders betalande. Mån af de rika i landet? som aldraminst lära beqwäma sig til at skicka sina barn ifrån sig til et offentligt Sjukhus. Kanske af den mindre bemedlade Börgersmannen? Som dessutom har afsky för alla slags allmänna utlagor, emedan han wanligen tror sig redan betala mera än han borde. Än af gemene man då? Som icke sällan anser kopporna för en wälgärning, hwarigenom Gud tar ifrån honom så många barn som Han gifwit för mycket. — Låt oss nu antaga at det werkeligen redan funnes en Stad, ifrån hwilken under tjugu års tid kopporne warit afhållne, och således ingen af Stadens gossar eller flickor haft denna sjukdom, men de nödiga förwarings anstalterne ännu skulle saknas i orterne omkring Staden, så wore ju denna Stad wisserligen den olyckligaste i hela landet. Ty borde alla de ynglingar som icke haft kopporna, ständigt förblifwa innom Stadens district, hwilken skada wore det icke i anseende til deras borgerliga förbindelser? Och skulle de fara til någon annan Stad, Studerande til et Uniwersitet, Handtwerkslärlingar utomlands, Soldaterne i Krig, och Flickorna at besöka någon anförwandt eller at de gifte sig utom Staden, så wore det det samma som om alla dessa Personer skulle resa til Cairo, Aleppo eller någon annan Stad, där Pesten alla år herrskar. Ty at kopporna äro för fullwäxte lika farlige som Pesten, har man sett i Kamtschatka, på Goda Hopps Udden ibland Hottentotterne, och i alla de Länder där kopporna för första gången härjat. Och swårligen skulle äfwen Föräldrar och Syskon låta lagarne afhålla sig ifrån at resa til sina i koppor för döden liggande barn eller syskon, samt at hemligen hämta med