Tidningssida ur ÅBO TIDNINGAR, 1795-09-07
ÅBO TIDNINGAR • 1795-09-07

Äventyraren Magno-Cawallo lockar med orakel i Kenz

1795Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Under namnet Magno-Cawallo uppträder i Tyskland en besynnerlig äventyrare som, utan att begå grova och egennyttiga bedrägerier, ändå på flera sätt påminner om Cagliostro. Han påstår sig vara född på Krim och lever dyrt, utan att någon känner till varifrån hans pengar kommer. Hans fullständiga titel lyder: Vincentius von Magno-Cawallo, tatarisk mursa, riddare och pommersk patricier, filosof-läkare, botaniker, farmaceut, anatom och poet. I senare skrifter kallar han sig även: hertig i Europa, khan och sultan i Asien, Lama Lamos, medborgare i Celle-Lüneburg och Braunschweig-Schöppenstedt.

Magno-Cawallo vistades 1786 i Svenska Pommern, mestadels i staden Barth, men som skådeplats för sina storverk valde han en närbelägen by vid namn Kenz, där det finns ett bad och en hälsobrunn. I Stralsund gav han ut, tryckt på rosenrött och brandgult papper, en lästidning för vackra och begåvade damer, avsedd att dana snillet, sinnet, förståndet och kvickheten. I ett nummer av tidningen tillkännagav han, efter en vidlyftig inledning om oraklet i Praeneste, sin avsikt att inrätta ett orakel i Kenz som botemedel mot nyfikenheten, vilken han beskriver som en brännande feber som oroar själen och förstör hälsan. "Lärda damer", utropar han, "i er ångest, när begäret efter kunskap om kommande ting retar sinnet, ta då er tillflykt till oraklet i Kenz, och den berömde filosofen Magno-Cawallo erbjuder er sin nöjsamma uppfinning."

Nyfikenhetssjukan tycks dock inte ha varit särskilt utbredd i Pommern, för strax därefter försökte den store filosofen locka lärda damer till Kenz med ett viktigare argument. Han meddelade att det alkaliska vattnet i Kenz var särskilt lämpat att hjälpa barnlösa makar att uppnå gradum paternitatis, det vill säga det härliga och gudomliga tillståndet att bli föräldrar. Och för att vattnet skulle verka ännu säkrare tänkte han på egyptiskt vis anlägga underjordiska gångar, i synnerhet en grotta som skulle ha egenskapen att ta emot salpeterhaltig luft och därigenom bereda ett fruktsamhetsbefrämjande salpeterluftbad.

(Insänt bidrag. Reds. anm.: Texten fortsätter i ett senare nummer.)

Bakgrund

Svenska Pommern var ett svenskt besittningsområde vid Östersjöns sydkust från trettioåriga krigets slut 1648 fram till 1815, med Stralsund som viktigaste stad. Barth och den lilla brunnsorten Kenz låg inom detta område, och hälsobrunnar av det slag som fanns i Kenz var vid denna tid populära mötesplatser där kurgäster drack mineralvatten och badade i hopp om bot mot allehanda krämpor.

Jämförelsen med Cagliostro syftar på Alessandro di Cagliostro, en av 1700-talets mest ökända äventyrare och charlataner, som reste runt i Europa och gjorde sig känd genom påstådda ockulta kunskaper, undermediciner och fantasifulla titlar. Att en tidning presenterar Magno-Cawallo som en mildare variant av Cagliostro visar hur välkänd denna typ av kringresande undergörare var för samtidens läsare.

Oraklet i Praeneste, som Magno-Cawallo hänvisar till, var en berömd spådomshelgedom i antikens Italien, helgad åt lyckogudinnan Fortuna. Genom att åberopa antika förebilder och exotiska titlar – tatarisk mursa, khan, sultan – byggde äventyrare av detta slag upp en aura av mystik och lärdom. Tidens intresse för nya vetenskapliga rön, som olika "luftarter" inom kemin, utnyttjades också gärna i marknadsföringen, vilket förklarar talet om salpeterhaltig luft och fruktsamhetsbad.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter