Tidningssida ur ÅBO TIDNINGAR, 1795-08-17
ÅBO TIDNINGAR • 1795-08-17

Födelse- och dödstal för Åbo stifts prosterier redovisade

1795Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Utdrag ur Åbo stifts prosteritabeller över födda och döda för åren 1793 och 1794 – avslutande del.

Bjärnå prosteri, som i sin helhet ligger i Åbo län, redovisar 955 födda år 1793 och 935 födda år 1794, samt 503 döda år 1793 och 754 döda år 1794. Prosteriet omfattar socknarna Bjärnå, Halikko, Kimito, Uskela, Kiikala och S:t Mårtens. Kontraktsprost är magister Carl Gustaf Weman i Kimito.

Ålands prosteri, helt beläget på Åland, redovisar 447 födda år 1793 och 483 födda år 1794, samt 405 döda år 1793 och 354 döda år 1794. Prosteriet utgörs av Ålands åtta pastorat: Sund, Saltvik, Finström, Hammarland, Jomala, Lemland, Föglö och Kumlinge. Kontraktsprost är Carl Hägg i Sund.

Närpes prosteri, helt beläget i Vasa län, redovisar 2 372 födda år 1793 och 2 508 födda år 1794, samt 1 651 döda år 1793 och 1 694 döda år 1794. Till prosteriet hör Vasa stad med Mustasaari socken, Malax (Reds. anm.: i originalet "Malar"), Närpes med Kaskö stad, Kristinestad med Lappfjärds socken, Ilmola, Storkyro, Lillkyro och Laihela. Kontraktsprost är magister Johan Aejmelaeus i Storkyro.

Vörå prosteri, också helt beläget i Vasa län, redovisar 1 823 födda år 1793 och 1 765 födda år 1794, samt 1 187 döda år 1793 och 1 452 döda år 1794. Till prosteriet hör Vörå, Lappo, Nykarleby stads- och landsförsamlingar samt Jakobstad med Pedersöre socken. Under den pågående prostvakansen förvaltas prosteriet av prosten magister Erik Brunnius i Pedersöre.

Redaktionen rättar även ett antal tryckfel i den föregående delen i tidningens nummer 32, bland annat ortnamnen Korpo, Merimasku, Mouhijärvi, Messuby, Janakkala och Karislojo, samt tillägget att kyrkoherden även är prost och att uppgiften ska avse Nystads stads- och landsförsamlingar.

Bakgrund

Under 1700-talet byggde Sverige upp ett av världens äldsta systematiska befolkningsstatistiska system, Tabellverket, grundat 1749. Prästerskapet ålades att årligen sammanställa uppgifter om födda, döda, vigda och befolkningens sammansättning i sina församlingar, uppgifter som sedan rapporterades vidare via prosterier och stift till centrala myndigheter i Stockholm.

Åbo stift omfattade vid denna tid stora delar av Finland, som var en integrerad del av det svenska riket. Prosterierna var kyrkliga förvaltningsdistrikt som samlade flera socknar under en kontraktsprost. De redovisade områdena – Bjärnå i Åbo län, Åland samt Närpes och Vörå i Vasa län – täckte både svensk- och finskspråkiga bygder längs den finska väst- och sydkusten.

Att tidningar publicerade denna typ av demografisk statistik speglar upplysningstidens intresse för befolkningsfrågor. Ett växande folk sågs som en förutsättning för rikets styrka och välstånd, och siffror över födda och döda följdes noga av både myndigheter och en bildad allmänhet. Skillnaderna mellan åren kunde avslöja epidemier, missväxt och andra kriser i lokalsamhällena.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter