ÅBO TIDNINGAR • 1795-08-10

Födelse- och dödstal i Åbo stift redovisade

1795Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼

Regent

Gustav IV Adolf — kung sedan 1792

Sverige då

Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare

Epok

Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa

Samtidigt

Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804

Historisk karta över Europa — Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Utdrag ur Åbo stifts prosteritabeller över födda och döda för åren 1793 och 1794.

Domprosteriet, som ligger helt i Åbo län, redovisade 1 338 födda 1793 och 1 300 födda 1794, samt 835 döda 1793 och 1 217 döda 1794.

Virmo prosteri, även det helt i Åbo län, hade 618 födda 1793 och 568 födda 1794, samt 315 döda 1793 och 489 döda 1794.

Vemo prosteri, som sträcker sig över både Åbo och Björneborgs län, hade sammanlagt 782 födda 1793 (601 i Åbo län och 181 i Björneborgs län) och 746 födda 1794 (547 respektive 199), samt 452 döda 1793 (278 respektive 174) och 471 döda 1794 (387 respektive 84).

Stiftets prosterier har redan sedan äldre tider genomgått åtskilliga förändringar, både vad gäller antal, namn, omfattning och belägenhet. Även om de knappast lär bli mer oföränderliga i framtiden än hittills, vill man här till upplysning i landets topografi ange den nuvarande indelningen även i detta kyrkliga avseende. År 1633, på biskop Rothovius tid, fanns i Åbo stift 14 prosterier och något över 100 prästtjänster, enligt samma biskops uppgift i företalet till en böndagspredikan hållen den 20 maj samma år och tryckt i Stockholm. I dag uppgår prosteriernas antal till 19, pastoraten i stiftet är 124, och de ordinarie prästtjänsterna tillsammans med skoltjänsterna omkring 480.

Till domprosteriet hör Åbo stads svenska, finska och slottsförsamlingar, S:t Karins, Pikis, Pemar, Sagu, Pargas, Nagu, Korpo, S:t Marie, Lundo, Reso och Nådendal med Merimasku. Domprost är förste teologie professorn, magister Christian Cavander.

Till Virmo prosteri hör Virmo, Pöytis, Nousis, Masku, Lemo och Rimito. På grund av prosten magister Anders Lizelius höga ålder och sjuklighet förestås prosteriet av kyrkoherden i Nousis, magister Anders Achrenius.

Vemo prosteri omfattar i Åbo län Vemo, Tövsala, Nykyrka, Letala (utom Hinnerjoki kapell), Nystads landsförsamlingar, Pyhämaa samt byn Vermundila i Raumo pastorat, och i Björneborgs län Hinnerjoki kapell av Letala pastorat samt Raumo stads församling. (Reds. anm.: Texten avbryts här och fortsätter i ett senare nummer.)

Bakgrund

Under 1700-talets senare hälft utvecklades Sverige, dit Finland då hörde, till en föregångare inom befolkningsstatistik. Tabellverket, grundat 1749, var världens första systematiska folkbokföringsmyndighet, och prästerskapet ansvarade för att föra noggranna register över födda, döda och vigda i varje församling. Publicering av sådana tabeller i pressen speglade upplysningstidens intresse för statistik som verktyg för att förstå och styra samhället.

Åbo stift omfattade den sydvästra delen av Finland med Åbo som centrum. Stiftet var indelat i prosterier, kontraktsliknande enheter som samlade flera pastorat under en prost. Isaacus Rothovius, som nämns i texten, var biskop i Åbo 1627–1652 och en kraftfull organisatör av det finländska kyrkolivet; jämförelsen med hans tid visar hur stiftets organisation vuxit från 14 till 19 prosterier.

Anders Lizelius, som omtalas som ålderstigen prost, är känd som en av det finska skriftspråkets viktiga utvecklare, bland annat genom sin revision av den finska bibelöversättningen och som utgivare av den första finskspråkiga tidningen. Statistiken visar också tidens höga dödlighet, där dödstalen vissa år, som 1794 i domprosteriet, kunde närma sig födelsetalen, ofta till följd av epidemier och missväxt.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter