ÅBO TIDNINGAR • 1795-08-03

Invändningar mot Fausts plan att utrota kopporna bemöts

1795Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Förslag att utrota koppsmittan (avslutande del; se tidningen nr 22).

Slutligen vill man också redovisa de viktigaste invändningar som riktats mot herr Faust i allmänna tidningar, i synnerhet i Salzburger Medizinisch-Chirurgische Zeitung.

1. "Det kunde vara skadligt att vid dåligt väder transportera en människa som har koppor, kanske flera mils väg, till sjukhuset." — På detta svaras att om de nämnda anstalterna finns, så förekommer inte epidemiska utan endast sporadiska koppor, och dessa är alltid av godartat slag; de sjuka kan vara uppe och springa omkring. För sådana sjuka kan en transport i en väl tillsluten vagn inte vara skadlig. Det är känt att de främsta läkarna starkt rekommenderar frisk luft, åtminstone i sjukdomens början. Och skulle sjukdomen ändå vara alltför svår och allvarlig, så räcker det i ett sådant sällsynt fall att isolera huset där den sjuke befinner sig och behandla det enligt de angivna reglerna, som ett koppsjukhus. I Chester använde man också enbart denna metod i enskilda hus, och trots det förhindrades därigenom ett epidemiskt utbrott. Man kan dessutom isolera endast vissa rum eller våningar i ett hus. När kopporna visar sig på de skepp som för slavar från Guinea till Västindien iakttas ingen annan försiktighetsåtgärd än att de sjuka avskiljs från de friska, och därigenom hindras sjukdomen från att sprida sig. Saken är alltså på långt när inte så svår som många inbillar sig.

2. "När en epidemi bryter ut, ska då hundratals sjuka föras till sjukhuset?" — Den som noga studerar koppepidemierna finner att en epidemi aldrig gör så många sjuka direkt i början. Varje gång angriper sjukdomen först en eller ett par personer, och från dem sprids sedan smittan vidare. Om dessa genast avskiljs uppstår ingen epidemi.

3. "Om kopporna på en ort redan länge varit utrotade, och en främling som insjuknat i koppor kommer till sjukhuset, vem ska då vårda honom? Skötare, läkare med flera som haft koppor finns inte längre." — Så länge koppornas utrotande ännu inte är allmänt, kan man alltid till denna uppgift få sådana som haft kopporna. Skulle kopporna en gång utrotas i hela det civiliserade Europa, så ska samma kordonger och karantäner som i dag vid våra gränser hejdar pestsmittan även hålla koppgiftet borta från oss.

Bakgrund

Smittkopporna var en av de mest fruktade sjukdomarna i 1700-talets Europa och skördade regelbundet stora mängder liv, särskilt bland barn. Innan Edward Jenners vaccination med kokoppor fick genomslag i början av 1800-talet diskuterades livligt olika metoder att bekämpa sjukdomen, från variolation (ympning med koppmaterial) till strikta isoleringsåtgärder.

Bernhard Christoph Faust var en tysk läkare som blev känd för sina förslag att utrota smittkopporna genom systematisk isolering av sjuka, inrättande av särskilda koppsjukhus och offentliga smittskyddsåtgärder. Hans idéer väckte debatt i den medicinska fackpressen, bland annat i den inflytelserika Salzburger Medizinisch-Chirurgische Zeitung, en av tidens ledande medicinska tidskrifter i det tyskspråkiga området.

Artikeln visar hur tidens smittskyddstänkande byggde på erfarenheter från pestbekämpningen, med gränskordonger och karantäner som förebild. Hänvisningen till engelska staden Chester syftar på läkaren John Haygarths uppmärksammade försök att hindra koppepidemier genom isoleringsregler i enskilda hushåll. Omnämnandet av slavskeppen mellan Guinea och Västindien speglar samtidigt den transatlantiska slavhandeln, som vid denna tid alltjämt pågick och där sjukdomsutbrott ombord var ett välkänt problem.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter