Förslag att utrota koppsmittan (avslutande del; se tidningen nr 22).
Slutligen vill man också redovisa de viktigaste invändningar som riktats mot herr Faust i allmänna tidningar, i synnerhet i Salzburger Medizinisch-Chirurgische Zeitung.
1. "Det kunde vara skadligt att vid dåligt väder transportera en människa som har koppor, kanske flera mils väg, till sjukhuset." — På detta svaras att om de nämnda anstalterna finns, så förekommer inte epidemiska utan endast sporadiska koppor, och dessa är alltid av godartat slag; de sjuka kan vara uppe och springa omkring. För sådana sjuka kan en transport i en väl tillsluten vagn inte vara skadlig. Det är känt att de främsta läkarna starkt rekommenderar frisk luft, åtminstone i sjukdomens början. Och skulle sjukdomen ändå vara alltför svår och allvarlig, så räcker det i ett sådant sällsynt fall att isolera huset där den sjuke befinner sig och behandla det enligt de angivna reglerna, som ett koppsjukhus. I Chester använde man också enbart denna metod i enskilda hus, och trots det förhindrades därigenom ett epidemiskt utbrott. Man kan dessutom isolera endast vissa rum eller våningar i ett hus. När kopporna visar sig på de skepp som för slavar från Guinea till Västindien iakttas ingen annan försiktighetsåtgärd än att de sjuka avskiljs från de friska, och därigenom hindras sjukdomen från att sprida sig. Saken är alltså på långt när inte så svår som många inbillar sig.
2. "När en epidemi bryter ut, ska då hundratals sjuka föras till sjukhuset?" — Den som noga studerar koppepidemierna finner att en epidemi aldrig gör så många sjuka direkt i början. Varje gång angriper sjukdomen först en eller ett par personer, och från dem sprids sedan smittan vidare. Om dessa genast avskiljs uppstår ingen epidemi.
3. "Om kopporna på en ort redan länge varit utrotade, och en främling som insjuknat i koppor kommer till sjukhuset, vem ska då vårda honom? Skötare, läkare med flera som haft koppor finns inte längre." — Så länge koppornas utrotande ännu inte är allmänt, kan man alltid till denna uppgift få sådana som haft kopporna. Skulle kopporna en gång utrotas i hela det civiliserade Europa, så ska samma kordonger och karantäner som i dag vid våra gränser hejdar pestsmittan även hålla koppgiftet borta från oss.
Förslag at utrota Koppsmittan.
(Slutet. Se Tidn. N:o 22.)
Sluteligen wil man ock anföra de wigtigaste inkast, som blifwit gjorda Hr. Faust i allmänna Tidningar, i synnerhet i Salb. Med. Chir. Zeitung.
1. „Det kunde wara skadligt at wid elak wäderlek föra en menniskja som har „koppor, kanske några mils wäg til Hospitalet.“ — Härå swaras, at om de omnämnde anstalter finnas, så gifwes det icke epidemiska, utan endast sporadiska koppor, och deßa äro altid af god art och de sjuka kunna gå uppe och springa omkring; för sådana sjuke kan en transport som sker i en wäl tilsluten wagn icke wara skadlig. Det är bekant, at de största läkare på det högsta anbefalla frisk luft, åtminstone i sjukdomens början. Och skulle också sjukdomen wara för mycket stark och betänkelig, så är i sådant sällsynt fall endast nödigt at isolera huset däri den sjuka är, och förfara med det enligt de anförde reglor, såsom med et Kopphospital. I Chester nyttjade man ock endast denna method i enskilda hus, och det oacktadt blef därigenom et epidemiskt utbrott hindradt. Ännu mera, man kan isolera endast wißa kamrar eller wåningar i et hus. När kopporna wisa sig på de skepp som föra slafwar ifrån Guinea til Westindien, iakttages ingen annan försigtighet än den at de sjuka afskiljas ifrån de friske, och därigenom hindras sjukdomen at utbreda sig. — Saken är altså på långt när icke så swår, som mången inbillar sig. — 2. „När en Epidemie utbryter, skola då hundratals sjuka föras i Hospitalet?“ — Den som noga betracktar Kopp-epidemierna, finner at en epidemie aldrig strax i början gör så många sjuka. Hwarje gång angriper sjukdomen först et eller par Subjecter, och ifrån dem fortplantar sig sedan smittan. Blifwa deße strax afskilde, så upkommer ingen Epidemie. — 3. „Om nu kopporna på en ort redan länge warit „utrotade, och det skulle komma en främmande af koppor sjuk i Hospitalet, hwem skall „då hafwa wård om honom? Skötare, Läkare m. m. som haft koppor, finnas icke „mera.“ — Så länge koppornas utrotande ännu icke är allmänt, så kan man ock altid til detta göromål få sådane som haft kopporna. Blifwa åter kopporna en gång i hela det ciwiliserade Europa utrotade, så skola de samma Cordoner och Quarantainer, som nu för tiden på wåra gränsor förstöra Pestsmittan, äfwen afhålla ifrån oß Koppgiftet.
[[FORTSÄTTER]]
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›