Tidningssida ur ÅBO TIDNINGAR, 1794-10-20
ÅBO TIDNINGAR • 1794-10-20

Sinnessjuk kvinna på Bedlam rör besökare till tårar

1794Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Besöket på Bedlam (fortsättning från nummer 41).

Där stod en kvinna avskild från de övriga, vars utseende hade något mer värdigt över sig. Hennes ansikte var visserligen blekt och förvissnat, men behagligare än de andras, och visade det slags stilla nedstämdhet som väcker medlidande utan fasa. Allas blickar vändes därför genast mot henne.

Vakten som följde besökarna lade märke till det och sade: "Detta är en ung dam som föddes till att åka vagn med sex hästar framför. Hon älskades, om det är sant som jag hört berättas, av en ung herre som var hennes jämlike i börd, men inte alls i förmögenhet. Men kärleken är blind, säger man, och hon föreställde sig honom så som han såg på henne. Hennes far ville förmodligen inte veta av det giftermålet, utan hotade att kasta ut henne om hon någonsin mer sågs i hans sällskap. Därpå gjorde den unge herren en resa till Västindien i hopp om att förbättra sina omständigheter och vinna sin älskade. Men han hade knappt stigit i land förrän han drabbades av en av de febrar som är vanliga där, och dog inom några få dagar, sörjd (Reds. anm.: originalets "förid" tolkas som sörjd/begråten) av alla som kände honom.

Denna nyhet nådde snart hans älskade, som vid samma tid tvingades av sin far att gifta sig med en rik girigbuk som inte var för ung att vara hennes farfar. Hennes älskades död rörde inte hennes omänsklige far det minsta; han blev bara än mer ivrig att genomdriva giftermålet med den man han skaffat henne. Dels av förtvivlan över den enes död, dels av avsky för den andre, försattes den stackars unga damen i det tillstånd där ni nu finner henne. Men Gud ville inte välsigna en sådan grymhet; hennes fars affärer råkade snart i förfall, och han dog nästan som en tiggare."

Hur enkel denna berättelse än var, gjorde den likväl ett särskilt intryck på Harley: han fällde några tårar över den. Den olyckliga unga damen hade ända tills nu verkat försjunken i tankar, med blicken fäst på en liten stenring som hon bar på fingret. Nu vände hon ögonen mot Harley. "Min Billy finns inte mer!" sade hon. "Gråter ni för min Billy? Gud välsigne era tårar! Jag skulle också gråta, men mitt huvud är alldeles torrt – och det bränner, det bränner, det bränner!" Hon steg närmare Harley.

(Fortsättning följer.)

Bakgrund

Texten är en svensk översättning av ett avsnitt ur den skotske författaren Henry Mackenzies roman "The Man of Feeling" (Mannen med känsla), utgiven 1771. Boken blev en av 1700-talets mest lästa sentimentala romaner och dess hjälte Harley framställs som en man vars förmåga till tårar och medkänsla är ett tecken på moralisk förfining.

Scenen utspelar sig på Bedlam, det folkliga namnet på Bethlem Royal Hospital i London, Europas äldsta institution för sinnessjuka. Under 1700-talet var det vanligt att allmänheten besökte Bedlam som ett slags förströelse och betraktade patienterna – ett bruk som Mackenzie och andra känslosamhetens författare använde för att i stället väcka läsarens medlidande.

Att svenska tidningar publicerade översatta utdrag ur utländsk skönlitteratur som följetonger var vanligt under 1700-talets senare del, då den sentimentala litteraturen spreds snabbt över Europa. Berättelsen om kvinnan som mister förståndet efter en älskares död och en faders tvångsgifte var ett typiskt motiv i tidens känslosamma litteratur, med udden riktad mot föräldratvång och penninggiften.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter