Tidningssida ur ÅBO TIDNINGAR, 1794-10-13
ÅBO TIDNINGAR • 1794-10-13

Harley besöker dårhuset Bedlam i London

1794Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Bland andra sevärdheter i London, som man förmodar att en främling vill bese, finns dårhuset Bedlam. En av Harleys bekanta, som följt honom till flera andra platser, föreslog därför ett besök där. Harley invände mot detta: "Jag anser det", sade han, "vara en omänsklig sed att för alla fåfänga nyfikna, som kan betala en liten avgift till vakten, ställa fram det största elände som kan drabba mänskligheten – i synnerhet som det är en olycka som människovänligt sinnade inte kan betrakta utan den smärtsamma påminnelsen att det inte står i deras makt att lindra den." Han lät sig emellertid övertalas av sin vän och några andra i sällskapet, däribland flera kvinnor, och de reste till Bedlam.

Ledsagaren förde dem först till de fruktansvärda bostäder där de som befinner sig i det farligaste tillståndet av obotligt raseri hålls. Skramlet av kedjor, de vilda ropen och de förbannelser som somliga av dem utöste utgjorde en obeskrivligt ohygglig scen. Harley och hans sällskap, i synnerhet kvinnorna, bad sin ledsagare att vända om. Han verkade förvånad över deras känslighet och kunde bara med svårighet förmås att lämna den delen av huset utan att ha visat dem flera andra intagna, vilka – som han uttryckte det på samma sätt som de som visar upp vilda djur – var mycket mer värda att beskåda, eftersom de var tio gånger vildare och mer ohanterliga.

Därefter förde han dem till den avdelning där de bor som inte är farliga vare sig för sig själva eller andra, och som därför åtnjuter en viss grad av frihet, beroende på arten av deras sinnessjukdom. Harley hade blivit efter sitt sällskap för att betrakta en man som höll på att tillverka pendlar av trådstumpar och små lerkulor. Han hade med krita ritat ett cirkelsegment på väggen och markerat pendlarnas olika svängningar med tvärlinjer på segmentet. En man med anständigt utseende vände sig till Harley med ett leende åt den sinnessjuke och berättade att mannen en gång i tiden varit en mycket berömd matematiker.

(Noten i originalet förklarar att stycket är översatt ur den känslosamma romanen "The Man of Feeling", vars hjälte heter Harley.)

Bakgrund

Texten är en svensk översättning av ett avsnitt ur Henry Mackenzies roman "The Man of Feeling" (utgiven 1771), ett av de mest kända verken inom den sentimentala litteraturen i 1700-talets Storbritannien. Romanens hjälte Harley är en känslig och medkännande ung man, och boken består av löst sammanfogade episoder där hans möten med mänskligt lidande skildras.

Bedlam, officiellt Bethlem Royal Hospital, var Englands äldsta och mest ökända sinnessjukhus, grundat på medeltiden i London. Under lång tid var det en populär attraktion: besökare kunde mot en liten avgift gå in och betrakta de intagna som ett slags underhållning. Denna praxis kritiserades alltmer under 1700-talet, och Mackenzies skildring är ett tydligt exempel på den framväxande kritiken – Harley fördömer seden som omänsklig innan han låter sig övertalas att följa med.

Att svenska tidningar publicerade översatta utdrag ur utländsk skönlitteratur var vanligt under 1700- och 1800-talen, då pressen ofta fungerade som en kanal för bildning och litterär förmedling. Avsnittet speglar också tidens förändrade syn på psykisk sjukdom, där medkänsla och humanitet gradvis började ersätta nyfiket gapande och förevisning av de sjuka.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter