ÅBO TIDNINGAR • 1794-10-06

Idyll efter Voß skildrar gammal mans sjuttioårsdag

1794Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Födelsedagen – idyll, efter Voß.

Där han satt vid postillan i den stora familjestolen, djupt nedsjunken i det svällande tagelstoppade, mörkbruna juftlädret, smög sig en middagssömn på den gamle, kristlige Walther. Gubben var fin i sin randiga högtidsjacka av tandtyg, för i dag fyllde han med heder sina sjuttio vintrar. Hans son, den lärde pastorn i Näs, hade i går skickat två buteljer engelsk porter, med löftet att – om snön på den gropiga vägen möjligen tillät det – besöka sin älskade far tillsammans med sin unga hustru.

Under måltiden nyss hade gubben skruvat ur den ena korken och tillsammans med mor skålat för sin son och för den unga frun, som han gärna ville omfamna en gång till före sin död. Nu låg hans snövita hår mot den gudliga boken, liksom glasögonen och mössan av mörkblå sidensammet med rävskinnsbräm och tofs av guldtråd.

Mor hade hängt rena gardiner för sängen och fönstren, städat stugan, strött sand på golvet och brett den rödblommiga duken över bordet, och hon hade blåst av de dammiga bladen på det sällsynta citronträdet. Fat och tallrikar av engelskt tenn blänkte uppe på hyllan, och på pinnarna hängde två blåvita krus, en prydlig alnmåttstock och en mangel.

Även det präktiga ekskåpet med serafhuvuden, blommor av valnöt, mässingsbeslag och svarvade fötter – hennes kära mors, den saliga klockarhustruns, brudskatt – hade hon dammat av och bonat med vax så att det glänste. Ovanpå kransen stod en hund och ett gapande lejon, båda av gips, sex slipade glas med guldkant, tre par koppar av blommigt porslin, och korgar med äpplen.

(Texten fortsätter i ett senare nummer.)

Bakgrund

Dikten är en svensk tolkning av den tyske poeten Johann Heinrich Voß (1751–1826), som blev berömd för sina borgerliga idyller på hexameter, däribland "Der siebzigste Geburtstag" (Den sjuttionde födelsedagen) som denna text bygger på. Voß var även känd som översättare av Homeros till tyska, och hans idylldiktning fick stort genomslag i hela Nordeuropa.

Idyllen som genre skildrade det enkla, fromma vardagslivet på landsbygden i en förskönande ton. Här målas en detaljerad bild av ett välbärgat allmogehem: postillan (en predikosamling för husandakt), tennfat på hyllan, porslinskoppar och det ärvda ekskåpet vittnar om ordning, fromhet och blygsamt välstånd. Sonen som blivit pastor speglar tidens sociala ideal, där prästbanan var en av få vägar till ståndscirkulation.

Tidningar under 1700- och det tidiga 1800-talet publicerade ofta poesi och översatt skönlitteratur som följetonger, vilket markeringen om fortsättning antyder. Sådana dikter fyllde både ett underhållande och ett moraliskt uppbyggligt syfte för läsekretsen.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter