Tidningssida ur EXTRA POSTEN, 1794-09-29
EXTRA POSTEN • 1794-09-29

Horatius ode till Leuconoë i svensk översättning

1794Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Översättning av Horatius tionde ode i första boken.

Till Leuconoë.

Förgäves är det dåraktiga begäret att leta i din framtids mörker, och tro inte att astrologen vet vilket öde som väntar dig. Om detta är ditt sista år, eller om Jupiter skänker dig flera, bry dig, min vän, inte om någotdera: Du är lycklig nog om du bara förstår att mildra denna timmes plågor, och inte med hoppets färger målar upp en lång och lycklig rad av år. Vem känner sitt slut? I dina spår kanske – hur tryggt du än går – liemannen redan strävar med bilan. *) Medan du talar svävar stunden bort och stjäl en del av ditt liv. Ack, skörda då dagens nöjen, anförtro morgondagen din börda, och dagens tidsfördriv i sin helhet.

*) Författaren har troligen velat säga: med lien. Så kallas vanligen det vapen som döden framställs med. Bila och lie är i denna betydelse inte alltid synonymer. (Reds. anm.: originalets anmärkning om ordvalet är översättarens eller redaktörens egen.)

Bakgrund

Dikten är en svensk tolkning av den romerske skalden Horatius (65–8 f.Kr.) och hans ode till Leuconoë, känt som ursprunget till uttrycket "carpe diem" – fånga dagen. Trots att rubriken anger det tionde odet i första boken rör det sig innehållsligt om det elfte odet (Carmina I:11), där diktaren uppmanar den unga kvinnan Leuconoë att inte fråga astrologer om framtiden utan i stället leva i nuet.

Att publicera översättningar av antika klassiker var vanligt i den tidiga svenska pressen. Tidningar och tidskrifter fungerade under 1700- och det tidiga 1800-talet som forum för vitterhet, där bildade läsare kunde ta del av poesi, essäer och lärda anmärkningar vid sidan av nyheter och kungörelser.

Horatius varning för "babyloniska tal" – astrologiska spådomar – återges här som en polemik mot astrologen, och den avslutande fotnoten visar tidens filologiska noggrannhet: översättaren har skrivit "bilan" (yxan) där döden traditionellt avbildas med en lie, vilket redaktören anmärker på.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter