Åbo rådhus förhördes om kopparmyntets nya värde 1634

Anmärkning ur Kungliga Åbo hovrätts protokoll för den 11 januari 1634, om myntet och varornas värde på den tiden.

Borgmästare och råd i Åbo tillfrågades hur de förstår patentet (kungörelsen) om kopparmyntet – om detta mynt har stigit eller sjunkit i värde – samt om de har offentliggjort patentet.

På rättens fråga svarade borgmästare och råd att de offentliggjorde patentet i onsdags. Borgmästaren Johan Knutsson svarade också att man förstår patentet efter dess egen lydelse, alltså att kopparmyntet har stigit i värde. Dessutom har de befallt att man hädanefter ska hålla sig till kopparmyntet enligt patentets innehåll. Som exempel förde den kungliga rätten fram frågan: När en aln pjuk (ett slags grövre tyg) har kostat elva mark kopparpengar, hur mycket ska den då kosta nu, sedan riksdalern har fastställts till 3 daler kopparpengar?

På det svarade Johan Knutsson: en aln pjuk ska kosta hälften av de 11 marken, och därtill så mycket mindre som riksdalern tidigare har varit värd mer än 3 daler. Alltså ska en aln pjuk kosta 5 och en halv mark. Och eftersom en riksdaler tidigare har varit värd 2 mark mer än 12 mark (nämligen 14 mark), dras ytterligare 1 mark av från de 5 och en halv marken, så att en aln pjuk ska kosta 4 och en halv mark i silvermynt.

(*) Den 26 augusti 1633 utkom en kunglig förordning om myntet och om hur skulder som ingåtts i kopparpengar skulle betalas. Redan där var avsikten att höja värdet på det i den allmänna handeln föraktade kopparmyntet. Samma år, den 4 december, fattades i rådet en ytterligare resolution om att priset på varorna allmänt skulle sättas efter det då nyligen fastställda värdet på riksdalern, 6 mark eller 48 öre silvermynt. Strax därefter utgavs en ny kunglig förordning om detta, daterad Stockholm den 11 december 1633. Jämför von Stiernmans Commerce-, Politie- och Oeconomie-stadgar, del 2, sidorna 13–21. Det här återgivna utdraget ur den kungliga hovrättens protokoll gäller utan tvivel sistnämnda kungliga författning.

Anmärkning ur Kongl. Åbo Håf-Rätts Protocoll för d. 11 Jan. 1634. om Myntet och warors wårde på den tiden.

Wardt Borgmestare och Rådh i Åbo tilfrågat, huruledes de förstå Patentet om Kopparmyntet, om samma Mynt är up- eller nederstigit; såsom och, om de hafue publiceret Patentet? (*).

Til Rättens frågan swarade Borgmestare och Rådh, att dhe hafue Patentet publiceret i förl. Odensdagh. Swarade och Borgmestaren Johan Knutßon, att man förstår Patentet efter deß egen lydelse, således att Kopparmyntet är upstigit. Dertil medh hafue de befalet, att det skall medh Kopparmyntet härefter hållit blifwa, effter Patentets inneholdh. Pro Exemplo infördes af den Kon. Rätt: Enär 1 aln Piuk (et slags gröfre kläde) hafwer gullit ellofwa mark Käpparpenningar, huru myckit skall hon nu gälla, sedan som Rijcksdalern är slagen på 3 daler Käpparpenningar?

Dertill swarade Johan Knutßon: en aln Piuk skall gälla hälften af de 11 mark, och ändå så myckit mindre, som Riksdaleren hafwer gullit mehre än som 3 dal. Näml. en aln Piuk skall gälla 5 och en half mark; Och effter 1 Riksd. hafuer för detta gullit 2 mark mer än 12 mark, (näml. 14 m.) derföre slås ändå 1 mark utaf de 5 och en half m. så att 1 aln Piuk skall gälla 4 och en half mark efter Sölfwermynt, eller

(*) År 1633 d. 26 Aug. utkom en Kongl. Förordning Om Myntet, och huru the gäld, som medh Kopparpenningar gjorde äre, skole betalas, hwarigenom redan åsyftades, att höja wärdet på det i allmänna rörelsen wanwördade Kopparmyntet. S. År d. 4 Dec. fattades härom i Rådet en ytterl. Resolution, så at priset på Wahrorne skulle allmänneligen settias efter det då nyligen på Riksdalern stadgade wärdet til 6 marker, eller 48 öre Silfwermynt; hwarom ock genast därpå, en ny Kongl. Förordning utgafs, dat. Stockholm d. 11 Dec. 1633. Jfr. v. Stjernmans Commerce, Polit. och Oecon. Stadgar, T. 2. pagg. 13 - 21. Det nu meddelade utdraget ur Kongl. Håf-R. Protocoll angår utan twifwel sistnämnde Kongl. Författning.

[[FORTSÄTTER]]