ÅBO TIDNINGAR • 1794-08-04

Johan III skyddar Åbo skolas djäknar mot bortrövande

1794Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Handlingar om Åbo skola (*).

Vi Johan den tredje, med Guds nåde Sveriges, götes och vendes med mera konung, storfurste till Finland, Karelen, Ingermanland och Smolensk, Petjin i Ryssland samt hertig över esterna i Livland, gör härmed veterligt följande.

Vår undersåte herr Christianus Michaelis (**), skolmästare i vår stad Åbo, har nu fått sitt avsked från oss och tillstånd att återgå till sitt tidigare kall och ämbete. Han har därvid ödmjukt låtit oss veta att en del av våra undersåtar och tjänare – både adelsmän, fogdar, skrivare och deras skrivare och tjänare, liksom befäl över ryttare och knektar – tar sig friheten att gripa och föra bort ett antal unga personer från skolan, trots att de varken har bekostat något för dem eller sett till deras undervisning, och än mindre har skaffat sig vårt brev eller tillstånd till detta.

Genom detta sker att lämpliga personer i förtid tas från skolan – personer som annars med tiden kunde bli användbara antingen i kyrkans tjänst eller där vi på annat håll kan behöva dem. Det sker också deras föräldrar orätt, som har bekostat sina barns utbildning, när barnen utan deras vetskap tas och rycks bort från den bana där de blivit satta. Följden blir nu att skolorna ödeläggs, och att vi och kronan varje år måste betala underhåll så gott som förgäves.

För att sådant oskick och det övervåld som nämnda djäknar hittills utsatts för helt ska avskaffas, har därför nämnde Christianus på djäknarnas vägnar (***) [utverkat att vi tar] Åbo skola i vårt hägn, vår fred och vårt försvar, för att särskilt skydda och försvara dem mot all orätt och allt övervåld. Vi förbjuder härmed alla, vilka de än må vara, att ta eller anta någon person, en eller flera, från nämnda skola, om de inte har skaffat sig vårt brev eller tillstånd därtill. Så framt den... (Reds. anm.: texten avbryts här och fortsätter i ett senare avsnitt.)

(*) Meddelas efter gamla avskrifter som finns i Åbo akademis bibliotek. (**) Agricola, son till biskopen i Åbo Mikael Agricola; blev slutligen biskop i Reval. (***) Här har förmodligen några ord utelämnats av avskrivaren.

Bakgrund

Johan III regerade Sverige 1568–1592, en tid då Finland var en integrerad del av det svenska riket och Åbo dess viktigaste stad. Katedralskolan i Åbo var landsdelens främsta läroanstalt och hade som huvuduppgift att utbilda blivande präster och ämbetsmän åt kyrkan och kronan.

Skolans elever, djäknarna, var eftertraktad arbetskraft eftersom de kunde läsa och skriva – en sällsynt färdighet. Adelsmän, fogdar och militära befäl rekryterade därför gärna, ibland med tvång, skolpojkar som skrivare och tjänare. Detta tömde skolorna på begåvningar och gjorde kronans utgifter för elevernas underhåll bortkastade, vilket är bakgrunden till kungens skyddsbrev.

Den skolmästare som omnämns, Christianus Michaelis Agricola, var son till Mikael Agricola, biskopen i Åbo som skapade det finska skriftspråket genom sin översättning av Nya testamentet. Sonen gjorde själv karriär inom kyrkan och blev så småningom biskop i Reval, dagens Tallinn, som då lydde under svenska kronan.

Dokumentet publicerades långt senare efter gamla avskrifter i Åbo akademis bibliotek, som ett led i tidens intresse för att tillgängliggöra historiska källor om Finlands äldre historia.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter