Tidningssida ur ÅBO TIDNINGAR, 1794-07-21
ÅBO TIDNINGAR • 1794-07-21

Åbo hovrätts fullmakt om lagmännens myndighet i Finland

1794Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Fullmakt eller underrättelse för lagmännen här i Finland, angående deras rätta högtidliga myndighet och auktoritet.

Jag, Nils Bielke, med flera, samt vi assessorer med flera, gör härmed för alla kunnigt och veterligt: Vi förnimmer dagligen att man i denna landsände Finland inte har gått till väga så fullständigt och värdigt med lagmanstingens rätta auktoritet och den högtidliga myndighet som lagen föreskriver och medger. Det gäller såväl häradsnämndernas som häradshövdingarnas, eller deras domhavandes, närvaro, liksom att några av frälset som bor i häradet ska kallas till lagmanstingen och genom sin närvaro både stärka rätten och ge den större anseende och värdighet. I stället finner vi endast att underlagmannen, när… (texten fortsätter).

Första anmärkningen: Fullmakten utfärdades av Kungliga Åbo hovrätt den 16 juli 1627 och återges här som upplysning om den tidens rättskipning i Finland.

Andra anmärkningen: De inkomster som lagmans- och häradshövdingeämbetena gav var vid denna tid överallt, både här och i Sverige, anslagna till rikets högre ämbetsmän som förbättring av deras övriga lönevillkor. Därför måste sysslorna för det mesta skötas å deras vägnar av illa avlönade, och därmed sällan tillräckligt skickliga, underlagmän och lagläsare, vilka hovrätten därför ofta fick påminna och undervisa om rättskipningsvetenskapens första grunder. Samtida handlingar vittnar också om hur hovrätten ofta var mycket bekymrad och nästan rådlös när sådana domarsysslor skulle tillsättas. Därför föreslog hovrätten genom brev av den 11 november 1637 i underdånighet hos Kungl. Maj:t att kungen, för att få väl kvalificerade personer till dessa domarämbeten, nådigt skulle förordna professorer i inhemsk offentlig rätt och romersk rätt, helst med praktisk erfarenhet, vid den akademi som då sades skola inrättas här. Akademin inrättades också verkligen 1640, då även en juridikprofessur fördes upp på akademins stat. Till denna förordnades dåvarande assessorn i Kungliga Åbo hovrätt Johannes Olai Dalekarlus, som tidvis med stor skicklighet skötte båda dessa ämbeten, tills han 1646 blev den förste revisionssekreteraren; han adlades 1649 med namnet Stiernhöök och är under detta namn allmänt känd i den lärda världen.

Bakgrund

Åbo hovrätt inrättades 1623 som den andra hovrätten i det svenska riket, med uppgift att övervaka rättskipningen i den finska riksdelen. Dess förste president var riksrådet Nils Bielke, som nämns i dokumentets inledning. Hovrätten fick tidigt kämpa med stora brister i den lokala rättskipningen, där ting ofta hölls slarvigt och utan de formkrav som landslagen föreskrev.

En central orsak var lönesystemet: inkomsterna från lagmans- och häradshövdingeämbetena var anslagna till rikets höga ämbetsmän som löneförstärkning, medan det faktiska domararbetet utfördes av dåligt betalda ställföreträdare, så kallade underlagmän och lagläsare. Dessa saknade ofta juridisk utbildning, vilket tvingade hovrätten att gång på gång undervisa dem i rättskipningens grunder.

För att råda bot på bristen på utbildade jurister föreslog hovrätten 1637 att juridikprofessurer skulle inrättas vid den planerade akademin i Åbo. Kungliga Akademin i Åbo grundades 1640, och till dess förste juridikprofessor utsågs hovrättsassessorn Johannes Olai Dalekarlus. Han blev senare rikets förste revisionssekreterare och adlades 1649 under namnet Stiernhöök; Johan Stiernhöök har i eftervärlden ofta kallats den svenska rättsvetenskapens fader.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter