Tidningssida ur ÅBO TIDNINGAR, 1793-10-21
ÅBO TIDNINGAR • 1793-10-21

Dombrev från 1468 om S:t Henriks kvarn publiceras

1793Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Handlingar till upplysning om Finlands hävder.

1. Dombrev om S:t Henriks kvarn i Halis.

Till alla goda män som detta brev kan komma inför erkänner jag, Sten Henriksson, följande: Vid den tid då den högborne herren herr Erik Axelsson (Tott), riddare och hövitsman på Åbo, höll ting med allmogen i Räntämäki socken, och hans värdighet själv satt till rätta i Halis by, och jag satt som häradsdomare på Peder Karpelans vägnar, i närvaro av den välborne mannen Jöns Olofsson i Kariskylä och flera andra goda män, i Herrens år 1468, på torsdagen närmast efter heliga korsets dag om våren – då trädde Mikael i Halis med sina skiftesbröder inför rätten och klagade på bröderna i Sankt Olofs kloster i Åbo angående en kvarn och fors under Halis by, samt den tomt som bröderna hade tagit sig i åkern vid kvarnen.

I denna tvist hade året innan tolv häradssynemän deltagit: Marcus i Kariala, Mikael i Vaivaistenkylä, Hinna från samma by, Jakob Lohölayn, Jöns i Paimela, Lars Mattsson, Olof Aro, Lars Halo, Heikki Pikala, Anders Henriksson i Resko, Hena Horalic och Lars Persson Kukula. Dessa hade synat och rannsakat saken mellan parterna och kommit fram till att klosterbröderna skulle behålla det stora kvarnhuset och dess plats, medan den lilla, nybyggda kvarnen och strömmen som ligger nedanför skulle tillhöra bönderna i Halis by och deras skiftesbröder, avskilt från klostret, så att var och en fick skifta efter sin andel. Bröderna skulle flytta sina hus och gårdar upp i byn på deras tomt, och fick, om de så önskade, bygga sig ett pörte på berget vid kvarnen, där det förra hade stått.

Mot denna syn och rannsakan vädjade de nämnda bröderna till en ny syn under tolv landssynemän: Mikael i Häwupä, Jöns Spora, Jöns Känpasson, Olof Balk, Anders Gregersson, Gunnar Olofsson av vapen, Peder – (Reds. anm.: texten avbryts här och fortsätter i ett senare nummer.)

Fotnoter: Denna kvarn, utan tvivel en av de äldsta i Finland, kom genom den andliga reduktionen under kung Gustav I:s tid i kronans ägo. Den har sedermera donerats till Åbo stad, och dess avkastning är numera anslagen till stadens magistrats avlöning. De sex första av landssynemännen var, enligt lagens föreskrift, frälsemän (av vilka några även är kända från andra sammanhang), de sex senare bönder.

Bakgrund

Dokumentet är ett exempel på hur tidiga tidningar publicerade historiskt källmaterial för att belysa Finlands äldre historia, så kallade hävder. Dombrevet rör en av Finlands äldsta kända kvarnar, S:t Henriks kvarn vid Halis fors i Aura å, strax norr om Åbo i dåvarande Räntämäki socken.

Erik Axelsson Tott var en av Nordens mäktigaste män under 1400-talets senare hälft. Som riddare, riksråd och hövitsman på Åbo slott styrde han stora delar av Finland och fungerade tidvis som svensk riksföreståndare. Att han personligen satt till doms vid häradstinget visar ärendets vikt.

Tvisten stod mellan bönderna i Halis by och bröderna i Sankt Olofs kloster, ett dominikankonvent i Åbo som ägde betydande egendomar. Konflikter om kvarnar och vattenrätt var vanliga under medeltiden, eftersom kvarndrift var en värdefull inkomstkälla. Synemän – lagstadgade nämnder av frälsemän och bönder – skickades ut för att på plats granska och avgöra sådana tvister, och deras beslut kunde överklagas genom att parten 'kastade sitt vad', det vill säga vädjade till en högre syn.

Som fotnoten anger drogs kvarnen senare in till kronan genom Gustav Vasas reduktion av kyrkligt gods på 1500-talet, varefter den donerades till Åbo stad och dess avkastning användes till magistratens löner.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter