Tidningssida ur ÅBO TIDNINGAR, 1793-10-14
ÅBO TIDNINGAR • 1793-10-14

Över 60 000 döda i Åbo stift under hungeråren

1793Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Underrättelser om tillståndet i Finland under de svåra missväxtåren 1695, 1696 och 1697. (Avslutning, se nummer 40.)

Hur stor förlusten av människoliv var i de österbottniska socknarna söder om Pedersöre går inte att utläsa ur den nämnda förteckningen, eftersom den blivit ofullständig genom att ett blad gått förlorat ur handskriften. Av uppgiften om dödligheten i Österbotten vid samma tid, hämtad ur Vasa kyrkas inventariebok och införd i Åbo Tidningar för år 1785 (bihang, sidan 52 och följande), framgår dock att i den återstående delen av landskapet avled 5 216 personer mellan den 1 september 1696 och den 1 september 1697. Enligt de ovan nämnda uppgifterna uppgår därmed antalet döda under detta olyckliga år i hela Åbo stift till 60 371 personer.

Dessutom framgår av en anteckning i den tidigare omnämnde överste Klingspors journal, daterad den 14 februari 1698, att det i Nylands och Tavastehus län vid samma tid avled 28 248 personer av hunger och av sjukdomar som hungern orsakade, nämligen:

I Borgå län 5 822 personer, i Raseborgs östra del 2 940, i Raseborgs västra del 2 273, i Nedre Sääksmäki 5 003, i Övre Sääksmäki 3 980, i Övre Hollola 3 436 och i Nedre Hollola 4 794 – sammanlagt 28 248 personer.

Under samma tid fanns det dessutom 857 hemman i nämnda län som lagts öde, nämligen: i Borgå län 139 hemman, i Raseborgs östra del 65, i Raseborgs västra del 73 och i Nedre Sääksmäki 108 ½.

(Texten fortsätter i ett senare nummer.)

Bakgrund

Åren 1695–1697 drabbades Finland, som då var en del av det svenska riket, av en av de värsta hungerkatastroferna i Nordens historia. Upprepade missväxter till följd av extremt kalla och regniga somrar – en period som ibland kopplas till den så kallade lilla istiden – slog ut skördarna flera år i rad. Följden blev massvält och epidemier som enligt moderna beräkningar dödade uppemot en fjärdedel eller rentav en tredjedel av Finlands dåvarande befolkning.

Artikeln bygger på samtida källor, bland annat kyrkböcker och en journal förd av en överste Klingspor, och försöker i efterhand sammanställa dödstalen. Siffrorna visar katastrofens omfattning: enbart i Åbo stift, som omfattade större delen av det dåtida Finland, uppges över 60 000 personer ha dött på ett enda år, och i Nylands och Tavastehus län ytterligare drygt 28 000.

De många ödehemmanen – gårdar som övergivits eller vars brukare dött – vittnar om hur svälten slog mot hela landsbygdssamhället. Katastrofen fick långvariga följder för Finlands ekonomi och befolkningsutveckling, och inträffade dessutom bara några år innan det stora nordiska kriget bröt ut och förde nya umbäranden med sig.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter