Paris, den 9 september. Uppgiften om att staden Toulon skulle ha återtagits av konventets armé saknade grund. Staden är fortfarande i engelsmännens händer, men allt sätts in för att inta den, och den beskjuts kanske redan av general Carteaux. De viktiga passen vid Rioul (Reds. anm.: sannolikt Ollioules) mellan Toulon och Marseille är redan besatta av konventets trupper. Engelsmännen har tillåtit varje invånare i Toulon som inte ville stanna kvar att lämna staden, och till följd av detta har 4 000 jakobinskt sinnade begett sig till Marseille för att förena sig med konventstrupperna och delta i återtagandet av Toulon.
En deputerad hävdade i konventet att det fanns en komplott bakom Toulons överlämnande, vars huvudmän befann sig i Paris. Danton sade att man med några miljoner hade kunnat förhindra stadens övergång till engelsmännen och främja att Lyon gav sig till konventets armé.
De främsta franska och utländska bankirernas papper har förseglats. Från det nya dekretet mot utlänningar vars hemländer är i krig med Frankrike undantas endast de till Frankrike flyktade invånarna från Liège, Mainz och Belgien, samt utlänningars barn som uppfostrats i Frankrike. De utlänningar som kan undgå arrestering genom att bevisa att de är ivriga jakobiner måste hädanefter bära ett band om armen med påskriften ”Gästfrihet” samt namnet på sitt hemland.
Den bekante baron Trenck och François de Neufchâteau, författare till Pamela, har åter försatts i frihet. Den senaste uppgiften från Parisfängelserna anger endast 1 715 personer, men eftersom så många arresteringar har skett måste antalet fängslade vara betydligt större. Girard (Reds. anm.: namnet delvis oläsligt i originalet), tidigare en av de största bankirerna i Paris, och Raffey, som fick fler röster till generalkommendantskapet där än Henriot men ändå inte fick posten, har båda arresterats.
Den lothringske kyrkoherden, född i Frankfurt, som följde general Custine till döden, har åter fått sin frihet. Det sägs nu att man antog att Custine hade lämnat honom sina besparingar i förvar, men att han i den delen har friat sig från misstanke. I Calais har den bekante Béthune-Charost arresterats, som för två år sedan ville spela en roll i Brabant.
Konventet har på nationalkassan anvisat ersättning för de belägringsassignater som utgavs under belägringen av Mainz, i enlighet med vad som utlovats i proklamationen därom, liksom betalning av de lån som gjorts hos åtskilliga borgare. De tio damer som förts bort från Zweibrücken ska hållas bevakade i Metz som gisslan för hustrurna till de Mainzbor som flytt till Frankrike.
De dekret har återkallats som gav varje utländsk desertör en ränta på 100 livres och de franska generalerna en pension på 3 000 livres när de lämnar tjänsten. Efter anmälan om att åtskilliga fransmän som äger gods utomlands låter tillskriva sig länsrättigheter av dessa, har konventet beslutat att ingen fransman hädanefter, vid förlust av alla en fransk medborgares rättigheter, får uppbära sådana rättigheter, var deras gods än är belägna.
Den nyligen beslutade revolutionsarmén organiserades på 24 timmar, och detachement ur den har redan marscherat ut. Vid Palais de la Révolution och Palais du Luxembourg finns överallt smedjor där det dag och natt arbetas på vapen.
Paris, den 9 September. Det war utan grund, at Staden Toulon war af Convents-Armeen återtagen. Den är ännu i Engländarnes händer, men man anwänder alt för at intaga den, och den lärer kanske redan af General Cartaut beskjutas. De wigtige paßen wid Rioul emellan Toulon och Marseille, äro redan af Convents-Trupperne besatte; och hafwa Engländarne tillåtit hwarje Borgare i Toulon, som icke wille blifwa qwar, at begifwa sig dädan, och til följe deraf, 4000 som woro Jacobiniskt sinnade, gått til Marseille, at så förena sig deße med Convents-Trupperne at återtaga Toulon. Deputeraden Ga— påstod i Conventet, at en complott war om Toulons lefwererande, hwars Hufwudmän woro i Paris. Danton sade, at man med några millioner hade kunnat hindra Stadens öfwergång til Engländarne, och befrämja at Lion gåfwe sig til Convents-Armeen. De förnämste Franskyske och andre utländske Banquierers papper äro förseglade. Från det nya Decretet mot främmande, hwilkas Fädernesland med Frankrike är i Krig, äro blott de til Frankrike flyktade Lütticher, Maintzare och Belgier, samt främmandes barn som i Frankrike blifwit upfostrade, undantagne. De Främlingar, som kunna undgå arrest derigenom, at de bewisa, det de äro ifrige Jacobiner, måste hädanefter bära om armen et —gadt band, med påskrift: Gästfrihet, och deras Fäderneslands namn. Den bekante Baron Trenk och François Neuschateau, Författare til Pamela, äro åter satte uti frihet. Den nyaste upgift från Pariser-Fängelserne, innehåller allenast 1715 personer, men då så månge arresteringar skedt, måste de fängslades antal wara långt större. Girar—, för detta en af de största Banquierer i Paris, och Raffey, som hade flere röster til General-Commendantskapet derstädes än Henriot, och likwäl ej fick det, äro bägge arresterade. Den Lothringske Kyrkoherden, bördig ifrån Francfurt, som ledsagade General Custine til döden, har åter fått sin frihet. Nu säges det, at man förmodat, det Custine lemnat honom sine i förråd hafde penningar, men at han i den delen urskuldat sig. I Calais är den bekante Bethune Charost arresterad, hwilken för 2 år sedan wille spela en role i Brabant. Conventet har på National-Skatten anwist ersättningen af de under Maintzes Belägring utgifne Belägrings-Aßignater, enligt hwad i Proclamationen derom blifwit utlofwadt, äfwen som betalningen af de hos åtskillige Borgare gjorda lån. De i Zweybrückska Landet bortförde 10 Damer, skola som gißlan för de til Frankrike
flyktade Maintzares hustrur, bewakas i Metz. De Decreter äro återtagne, som tillåta hwarje främmande Deserteur en Ränta af 100 Livres, och de Franske Generaler, när de gå ur tjänsten, en Pension af 3000 Livres. Uppå anmälan, at åtskillige Fransoser, hwilka besitta gods utrikes, deraf låta gifwa sig låns-rättigheter, har Conventet decreteradt, at hädanefter ingen Fransos, wid förlust af all en Fransysk Medborgares rätt, må upbära berörde rättigheter, ehwar hälst deras gods kunna ligga. Den nyligast decreterade Revolutions-Armeen blef på 24 timar organiserad, och redan hafwa Detachementer deraf utmarcheradt. Wid Palais de Revolution och Palais de Luxembourg äro öfwer alt smedjor, i hwilka dag och natt arbetas på wapen.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›