Tidningssida ur ÅBO TIDNINGAR, 1792-10-08
ÅBO TIDNINGAR • 1792-10-08

Åbo domkapitel protesterar mot avkortat prästunderhåll

1792Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen▼
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Brev från biskopen och domkapitlet i Åbo, daterat den 30 december 1614, ställt antingen till riksdrotsen eller rikskanslern. (Brevet återges efter en gammal avskrift, eftersom det på flera punkter ger upplysningar om landets dåvarande tillstånd.)

Kammarerarna Both Wernersson och Hans Hendrichsson har skurit ned det underhåll som tidigare kungar tilldelat domkapitlets personal, och som vi och våra företrädare oförändrat har åtnjutit – vad var och en tilldelats framgår av den bifogade kopian av kung Karls brev. Sedan alla gods togs från kyrkorna och kyrkans tjänare, fick dessa i stället ersättning i form av ett fast årligt underhåll ur den årliga räntan, eftersom prästräntan infördes och räknades in i den årliga räntan.

Men år 1602, när kung Karl var här i landet, införde Hans Majestät en ny ordning för tiondet: var och en skulle betala tionde efter utsädet, nämligen 3 kappar – av det slag där 30 går på en tunna – för varje tunna utsäde. Syftet var att prästerskapet skulle få sitt underhåll fullt ut, och inte ur den årliga räntan. Detta har vi också åtnjutit alltsedan dess, även om vi ibland beskattats med var femte eller var tredje tunna efter tidens omständigheter. Men aldrig förr har underhållet skurits ned så som dessa kammarerare nu gjort, bortsett från det som blivit innestående hos fogdarna och som uppgår till en betydande summa.

Trots att vi bad dem skona oss från nedskärningen, eller åtminstone låta oss behålla två tredjedelar av underhållet tills vi kunde uppvakta Hans Majestät, drog de utan hänsyn till detta in hälften av underhållet för biskopen och kyrkoherden i Åbo, och en läst för skolmästaren. Vi kan inte tro att detta skett på kunglig befallning, eftersom kungen i sitt kungliga brev lovat att prästerskapet skulle få behålla sitt vanliga underhåll. Även Ers Härlighet lovade år 1613 vid mötet i Stockholm, när silverskatten till Älvsborgs lösen beviljades, på Kungl. Maj:ts vägnar att prästerskapet skulle få åtnjuta sitt underhåll obeskattat.

Vi ber därför ödmjukt att Ers Härlighet verkar för att var och en av oss får behålla sitt vanliga underhåll, eftersom vi inte har någon annan inkomst än underhållet i spannmål, och vi ber ödmjukt att Ers Härlighet tar sig an vår sak på bästa sätt.

Borgmästarna i Björneborg har dessutom genom listiga intriger undandragit Åbo skola dess två förnämsta socknar, nämligen Kumo och Närpes, helt utan att tillfråga oss, och ordnat så att samma socknar förts in bland de privilegier som kung Karl beviljat dem – till stor skada för Åbo skola. (Texten avbryts här och fortsätter i ett senare nummer. Reds. anm.)

Bakgrund

Brevet från 1614 speglar de ekonomiska spänningarna mellan kyrkan och kronan i det svenska riket, dit Finland då hörde. Efter reformationen under Gustav Vasa drogs kyrkans gods in till kronan, och präster och domkapitelspersonal fick i stället sitt uppehälle genom fasta anslag och tionde, huvudsakligen i spannmål. När kronans tjänstemän skar ned dessa anslag drabbades kyrkans folk hårt, eftersom de saknade andra inkomster.

Bakgrunden till nedskärningarna var statens akuta penningnöd. Efter Kalmarkriget mot Danmark tvingades Sverige i freden i Knäred 1613 betala en enorm lösensumma, Älvsborgs lösen, för att återfå fästningen Älvsborg. För att finansiera detta infördes en extraordinär silverskatt som drabbade alla samhällsgrupper, och vid riksdagsmötet i Stockholm 1613 hade prästerskapet enligt brevet utlovats att deras underhåll skulle lämnas obeskattat – ett löfte som nu uppfattades som brutet.

Brevet nämner också kung Karl IX:s tiondereform från 1602, då tiondet knöts till utsädets storlek, samt en konflikt med borgmästarna i Björneborg (Björneborg, finska Pori), som anklagas för att ha lagt beslag på inkomsterna från socknarna Kumo och Närpes, vilka tidigare tillkommit skolan i Åbo. Åbo (Turku) var Finlands kyrkliga och administrativa centrum, och dess katedralskola var en av rikets viktigaste läroanstalter. Riksdrots och rikskansler var två av rikets högsta ämbetsmän; vid denna tid innehades kanslersämbetet av Axel Oxenstierna.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter