Så fick Österbottens präster sin vederlagsspannmål

Kort redogörelse för det österbottniska prästerskapets så kallade vederlagsspannmål.

Sedan lång tid tillbaka har samtliga kyrkoherdar i Österbotten, utöver sitt vanliga tertial (tredjedelen av tiondet), fått ett visst antal tunnor kronospannmål, hälften råg och hälften korn. Denna spannmål har enligt en fastställd fördelning per pastorat levererats till dem ur kronans magasin i landskapet under benämningen vederlag. Om ursprunget och de egentliga grunderna till denna förmån kan vi nu lämna följande upplysningar:

Genom kung Gustav Adolfs öppna brev av den 6 juni 1613 kom prästerskapet i Österbotten först i besittning av denna rättighet. Deras utsände, herr Matthias Jacobi (förmodligen kyrkoherde) i Vörå, hade vid den tiden infunnit sig i Stockholm med några klagopunkter. Han klagade särskilt över den dryga gärd (extraskatt) som vid den senaste riksdagen hade beviljats för kriget mot Danmark. Prästerna förklarade att de inte förmådde betala den, eftersom de varken från kronan eller sina församlingsbor hade den uppbörd och de inkomster som övriga kyrkoherdar i Sverige. Därför bad de antingen om någon lindring i gärden, drägligare villkor eller en löneförbättring.

Som svar fick de den nämnda resolutionen, daterad Stockholm den 6 juni 1613. Genom den – och för att de inte skulle beklaga sig så mycket över den beviljade skatten – tilläts de att, utöver vad de fick av sina församlingsbor, även uppbära en viss årlig inkomst från kronan, enligt en medföljande ordning och förteckning som kungens betrodda män och kammarråd hade undertecknat och förseglat.

Enligt denna ordning fördelades vederlags- och vinsädesspannmålen mellan pastoraten i Österbotten på följande sätt:

(Fotnot: Sammanställt enligt de autentiska dokument och handlingar som prosten i Gamlakarleby, doktor Anders Chydenius, samt prosten i Pyhäjoki, magister Johan Westzynthius, har sänt in till det högvördiga domkapitlet här.)

(Artikeln fortsätter i ett senare nummer.)

Kårt Underrättelse om Österbottniska Prästerskapets så kallade Wederlags Spanmål (*).

Redan ifrån längre tider tilbaka hafwa samtelige Pastores i Österbottn, njutit, utom sin wanliga Tertial, wißa tunnor Krono-Spanmål, hälften Råg och hälften Korn, som efter en wiß fastställd fördelning på hwarje Pastorat blifwit til dem ur Kronans Magaziner därstädes, under namn af Wederlag utlefwererad. Om uphofwet och rätta grunderne til denna dem förunte förmån, få wi nu meddela följande uplysningar:

Genom Kon. Gustaf Adolphs öpne bref af d. 6 Jun. 1613. kom Prästerskapet i Österbottn först i besittning af denna rättighet. En deras Utskickade Herr Matthias Jacobi (förmodeligen Pastor) i Wörå, hade wid den tiden infunnit sig i Stockholm med några Klagepunkter, i synnerhet öfwer den wid sist öfwerståndna Riksdag til Krigets utförande emot Danmark bewiljade dryga Gärden, den de förmälte sig ej mäkta åstadkomma, i anseende därtil, at de hwarken af Kronan eller sine Åhörare hade den upbörd och de inkomster, som de öfrige Pastorerne i Swerige, hwarföre de ock anhöllo antingen om någon förskoning i gärden, eller ock några lideligare wilkor, eller löne-förbättring. Häruppå erhöllo de då nämnde Resolution dat. Stockholm d. 6 Jun 1613 hwarmedelst, och på det de icke öfwer den bewiljade Taxan sig så högeligen beswära skulle, dem blef efterlåtit at jämte hwad de af sina Åhörare bekomma, äfwen af Kronan upbära en wiß årlig inkomst, efter en medföljande Ordning och längd, som Konungens Godhe Män och Kammar Råd underskrifwit och förseglat.

Enligt denna Ordning, fördeltes Wederlags- och Winsäds Spanmålen Pastoraterne emellan i Österbottn, på följande sätt:

(*) Upsatt enligt de til Högw. Dom-Capitlet härstädes af Prosten i G. Carleby Herr Doct. And. Chydenius, samt Prosten i Pyhäjoki, Herr Mag. Joh. Westzynthius, insände authentike Documenter och Handlingar.

[[FORTSÄTTER]]