Fästningen Longwy kapitulerade efter tre kanonskott

Longwy var en fransk gränsfästning i Lorraine och blev det första betydande målet för de preussiska och österrikiska styrkor som under hertigen av Braunschweig invaderade Frankrike i augusti 1792, i inledningen av det första koalitionskriget mot det revolutionära Frankrike. Fästningen kapitulerade den 23 augusti efter en kortvarig beskjutning.

Den snabba kapitulationen väckte bestörtning i Paris och tolkades av revolutionärerna som förräderi. Tillsammans med fästningen Verduns fall kort därefter bidrog nyheterna till den panikstämning som utlöste septembermorden i Paris, då tusentals fångar dödades av uppretade folkmassor.

Den allierade framryckningen hejdades dock redan den 20 september 1792 vid Valmy, där de franska revolutionsarméerna vann en avgörande framgång, varpå preussarna retirerade och Longwy återtogs av fransmännen. Uppgiften i notisen att garnisonen inte avlossade något skott är sannolikt överdriven; fästningen besköts och försvarade sig kortvarigt innan den gav upp (Reds. anm.: samtida rapporter var ofta ryktesbaserade).