Tidningssida ur ÅBO TIDNINGAR, 1792-09-03
ÅBO TIDNINGAR • 1792-09-03

Professor Kraftmans liv: jordbruksreformer och givmildhet mot fattiga

1792Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Levnadsbeskrivning över den framlidne professorn Johan Kraftman, riddare av Kungliga Vasaorden. (Avslutning; se nummer 34.)

Hans snilles frukter, upplysningar och råd fick sin lyckliga verkan på många områden. Man är också skyldig den avlidne professorn evig tacksamhet för att jordbruket, genom hans föredöme och praktiska arbete, fått en betydligt förbättrad ordning – inte bara i hela Ulvsby socken utan även i flera omkringliggande socknar – jämfört med dess tidigare ofullkomlighet och brister, i synnerhet inom åkerbruket.

Den avlidne professorns sinnelag visade sig fullkomligt i hans gärningar och umgänge. Religionen och filosofin fick hans stadgade karaktär att bemöta alla vänligt, anständigt och värdigt, varför han inte heller hade någon ovän. Inom sig gjorde han dock sina urval och begränsade sitt förtroende till beprövade vänner. Han var patriot med all laglig plikttrohet och följsamhet, varför han i ekonomiska frågor rådfrågades även av rikets främsta herrar och män.

Han var försiktig, regelbunden, driftig samt en god och öm husfader. Därigenom hade Koivisto vuxit från ödesmål till en härlighet, och professorn hade uppnått och bibehållit ett välmående tillstånd. Han saknas nu med uppriktig sorg av alla sina underlydande.

Han var välgörande och ömt givmild mot de fattiga. Han sålde därför aldrig sin spannmål i stora partier, utan till ett för varje år särskilt fastställt pris, alltid 2 à 3 plåtar lägre än vad andra godsägare eller spannmålsägare i allmänhet tog. Han lät de fattigare, både på landet och i Björneborg – de som inte hade råd med större inköp än en hel eller halv tunna i taget och inte orkade med längre resor – köpa vad de behövde.

Eftersom han dock fann att hans godhet ofta missbrukades, genom att många brännvinsbrännare och krögare skickade ut fattiga för att i deras namn köpa åt ockraren, valde den avlidne professorn en säkrare väg: han lät årligen sända vissa partier råg från Koivisto till fattighusföreståndaren i Björneborg, 10 à 20 tunnor i taget, för att under stadens borgmästares tillsyn och på dennes ansvar säljas i minsta mängder till kända fattiga i staden till det fastställda låga priset. År 1791 gavs 70 tunnor råg till detta ändamål.

Bakgrund

Johan Kraftman var professor vid Kungliga Akademien i Åbo och en av 1700-talets mest framträdande jordbruksreformatorer i den finska delen av det svenska riket. Han verkade under den så kallade nyttans tidevarv, då ekonomi, lanthushållning och praktisk vetenskap stod högt i kurs och akademiker förväntades bidra till rikets välstånd.

Kraftman ägde och utvecklade gården Koivisto i Ulvsby socken nära Björneborg (dagens Pori i Finland), där han i praktiken tillämpade sina idéer om förbättrad åkerskötsel. Hans metoder spreds till omgivande socknar och gjorde honom till en rådgivare även åt rikets ledande män i ekonomiska frågor.

Levnadsbeskrivningen skildrar också hans sociala engagemang: han sålde spannmål till underpris åt fattiga och organiserade, för att förhindra att brännvinsbrännare och krögare utnyttjade systemet, en kontrollerad försäljning genom fattighusföreståndaren i Björneborg under borgmästarens tillsyn. Sådana biografiska minnesteckningar över framstående medborgare var en vanlig genre i tidens press och publicerades ofta i flera delar, vilket framgår av hänvisningen till ett tidigare nummer.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter