Tidningssida ur ÅBO TIDNINGAR, 1792-08-27
ÅBO TIDNINGAR • 1792-08-27

Nådeansökningar från kungamördarna behandlas inför hertigen

1792Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Protokoll fört på Drottningholms slott den 15 augusti 1792 inför Hans Kungliga Höghet hertigen av Södermanland.

Närvarande var hans excellens riksdrotsen greve Wachtmeister, hans excellens rikskanslern friherre Sparre, presidenten friherre Kurck, presidenten greve Ruuth, presidenten friherre Reuterholm samt lagmännen Rogberg och Uner.

Sedan justitieexpeditionen fått nådigt företräde upplästes för justering två protokoll från den 4:e föregående månad, varefter revisionssekreteraren Iserhielm föredrog ärendet:

Det gällde de olika besvärs- och ansökningsskrifter om nåd som inkommit till Kungl. Maj:t från de personer som anklagats för delaktighet i och kännedom om det fruktansvärda mord som begåtts på den avlidne konungen Gustav III, samt för underlåtenhet att avslöja vad de fått veta om saken.

De dömda var: den förre kammarjunkaren och majoren greve Claes Fredric Horn och kaptenen greve Adolph Ludvig Ribbing, som genom Svea hovrätts utslag den 24 maj dömts att förlora adligt stånd, heder och ära, samt att mista högra handen, halshuggas och steglas. Den förre överstelöjtnanten Carl Pontus Liljehorn och den förre löjtnanten friherre Carl Fredric Ehrensvärd hade dömts att förlora adligt stånd – Liljehorn dessutom sin riddarvärdighet – och båda att mista liv, ära och egendom samt halshuggas.

Det förra kanslirådet Jacob von Engeström, riddare av Nordstjärneorden, dömdes att förlora adligt stånd, riddarvärdighet och ämbete samt att hållas fängslad på fästning under resten av sitt liv. Den förre majoren Christopher von Hartmansdorff dömdes att mista sin majorstjänst och hållas ett år på fästning. Protokollssekreteraren Johan von Engeström skulle helt skiljas från kungens och rikets tjänst. Häradshövdingen Nordell ansåg hovrätten inte kunna hållas ansvarig för något.

Målet mot generalmajoren baron Pechlin sköts upp till dess att sanningen kan bli uppenbar; Pechlin skulle under tiden sändas till Carlstens fästning för att hållas där tills vidare och där flitigt förmanas av prästerskapet till en uppriktig bekännelse.

Bakgrund

Kung Gustav III sköts av Jacob Johan Anckarström vid en maskeradbal på Operan i Stockholm den 16 mars 1792 och avled av sina skador den 29 mars. Attentatet var kulmen på en sammansvärjning bland missnöjda adelsmän som vände sig mot kungens envälde, inte minst efter statskuppen 1789 då adelns privilegier kraftigt beskurits genom förenings- och säkerhetsakten.

Eftersom tronföljaren Gustav Adolf var minderårig styrdes riket av kungens bror, hertig Karl av Södermanland, som förmyndarregent. Det är inför honom protokollet förs, med rikets högsta ämbetsmän närvarande, däribland Gustaf Adolf Reuterholm som snart skulle bli förmyndarregeringens starke man.

Svea hovrätt dömde i maj 1792 de sammansvurna till stränga straff. Greve Claes Fredrik Horn och greve Adolf Ludvig Ribbing, som deltagit i planeringen av mordet, dömdes liksom Anckarström till döden, men deras straff omvandlades senare till landsförvisning. Carl Pontus Lilliehorn hade skrivit den anonyma varningslapp som kungen fick strax före attentatet, vilket bidrog till att även hans dödsstraff mildrades till förvisning. Endast Anckarström avrättades, den 27 april 1792.

Generalmajoren Carl Fredrik Pechlin, en erfaren politisk intrigör som misstänktes vara sammansvärjningens egentlige ledare, kunde aldrig fällas i brist på bevis. Han hölls fängslad på Varbergs fästning utan dom fram till sin död 1796 – i protokollet nämns dock Carlstens fästning i Marstrand som första förvaringsort.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter