Tidningssida ur ÅBO TIDNINGAR, 1792-07-23
ÅBO TIDNINGAR • 1792-07-23

Levnadsteckning över professor Johan Kraftman publicerad

1792Gustav IV Adolf · Gustavianska tiden · Napoleonkrigen
Regent
Gustav IV Adolf — kung sedan 1792
Sverige då
Finland är fortfarande en del av Sverige · ca 2,4 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kungen styr enväldigt i skuggan av revolutionens Europa
Samtidigt
Napoleonkrigen pågår — Napoleon kröner sig till kejsare 1804
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Levnadsteckning över den avlidne professorn och riddaren av Kungliga Vasaorden, Johan Kraftman.

Den avlidne professorn och riddaren föddes i staden Borgå den 14 februari 1713, som son till rådmannen och handelsmannen där, Johan Kraftman, och dennes hustru Margaretha Orraeus.

Efter undervisning först i hemmet och sedan vid Borgå gymnasium studerade han vid Kungliga Akademien i Åbo. Han blev magister år 1741, då han också besvarade magisterfrågan, och docent i ekonomi år 1746. År 1748 förordnades han till rektor vid Björneborgs trivialskola, med både skyldighet och rätt att till konsistoriet i Åbo lämna sitt yttrande om hur undervisningen vid denna då förfallna skola kunde förbättras.

Det han föreslog godkändes av eforus och konsistoriet, och han genomförde det med sådan framgång att när han, sedan kungen nådigt utnämnt honom till extra ordinarie professor i matematik vid Åbo akademi den 23 februari 1755, tog avsked från skolan efter en examen som hållits i närvaro av eforus, biskop Browallius, uttryckte biskopen sin särskilda belåtenhet och förordnade att den undervisningsmetod som professorn infört och följt alltid skulle bibehållas där.

År 1758 tog han avsked från den nämnda tjänsten vid Åbo akademi och avstod sin behörighet till den ordinarie professuren, vilken sedan tillföll den extra ordinarie filosofiadjunkten Martin Johan Wallenius.

År 1775 hedrades han nådigt med Kungliga Vasaorden.

(Fotnot: Levnadsteckningen har författats och välvilligt överlämnats till oss för publicering av den avlidne professor Kraftmans mångårige vän, kommerserådet Lars Sacklén i Björneborg, som främst och med goda skäl har uppmärksammat den avlidne professorns insatser inom ekonomin, vilka har förevigat hans minne i vårt land och tillvunnit honom både samtida och efterlevande medborgares bestående erkänsla.)

(Texten fortsätter i ett senare nummer.)

Bakgrund

Johan Kraftman (1713–1791) var en finländsk ekonom och pedagog som gjorde sig känd för sina insatser inom lanthushållning och undervisningsväsende i det dåvarande svenska riket, till vilket Finland hörde. Han föddes i Borgå, en gammal stifts- och handelsstad öster om Helsingfors, och gjorde karriär vid Kungliga Akademien i Åbo, rikets tredje universitet grundat 1640.

Trivialskolorna var tidens grundläggande läroverk, och rektoratet vid Björneborgs trivialskola gav Kraftman möjlighet att reformera undervisningen, något som enligt texten vann gillande hos biskop Johan Browallius, Åbobiskop och tillika akademins eforus, det vill säga högste tillsyningsman över skolväsendet.

Att Kraftman 1758 avstod från möjligheten till en ordinarie professur speglar hans inriktning mot praktisk ekonomi snarare än akademisk karriär; han ägnade sig åt jordbruksförbättringar och ekonomiska frågor, vilket också betonas av levnadsteckningens författare, kommerserådet Lars Sacklén i Björneborg. Vasaorden, som Kraftman tilldelades 1775, hade instiftats av Gustav III år 1772 just för att belöna förtjänster inom näringsliv, jordbruk och ekonomi.

Utförliga levnadsteckningar över framstående avlidna medborgare var en vanlig genre i tidens press och fungerade både som minnesskrift och som moraliskt föredöme för läsarna.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter