Tidningssida ur ÅBO TIDNINGAR, 1791-09-26
ÅBO TIDNINGAR • 1791-09-26

Salpetersjuderi, skattläggning och vargering i Österbotten

1791Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid▼
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Spridda underrättelser om tillståndet i Österbotten kring förra hälften av innevarande århundrade. (Fortsättning från nummer 38.)

År 1744 började man allmänt och på allvar planera för att anlägga salpetersjuderiverk i Österbotten, under tillsyn av salpetersjuderiinspektören Ross.

Den 4 februari 1745 var landshövdingarna greve Creutz och Ehrenmalm i Vasa för att övertala invånarna att betala halv skatt under de tre beviljade frihetsåren, och i gengäld få åtnjuta skattefrihet i sex år. En del socknar gick med på detta, andra inte.

Den 16 november 1747 sammankallades de österbottniska ständerna till Vasa för att tillsammans med landshövdingen överlägga om en ny skogsordning och flera andra ärenden som rörde landsdelens hushållning.

År 1748 började vargeringsmanskapet att sättas upp.

År 1749 tillsattes i Österbotten en kommission om böndernas rätt till sjöfart. Samma år fick landsdelen en provinsialläkare.

År 1750 sammankallades ständerna i Österbottens södra härad till Vasa för att överlägga om de olika ekonomiska frågor som riksens ständer, genom sin finska deputation, vid 1747 års riksdag hade hänskjutit till invånarnas egen prövning.

Samma år påbörjades den allmänna uppmätningen av landet inför skattläggning, utförd av de till orten förordnade kommissionslantmätarna under direktör Ehrenströms tillsyn.

Dessutom byggdes förrådsmagasin i nästan alla socknar i Österbotten. Gustavs hälsokälla vid Vasa togs också då i bruk av provinsialläkaren doktor Hast.

År 1751 blev vargeringsmanskapet, efter Kungl. Maj:ts uttryckliga befallning, fulltaligt inskrivet – inte bara sådana som frivilligt låtit anställa sig, utan även en stor del bondsöner och deras drängar mot sin vilja. Dessa frigavs dock efter hand, allteftersom allmogen hann skaffa andra i deras ställe.

(Artikeln fortsätter i ett senare nummer.)

Bakgrund

Österbotten var under 1700-talet en del av det svenska riket och omfattade stora delar av västra Finland med Vasa som viktig administrativ ort. Landsdelen hade drabbats hårt av rysk ockupation under både stora ofreden (1713–1721) och lilla ofreden (1741–1743), vilket förklarar de skattefria "frihetsår" som beviljats invånarna för återuppbyggnad.

Salpetersjuderi, alltså framställning av salpeter ur jord från stall och fähus, var en statligt reglerad verksamhet av strategisk betydelse eftersom salpeter var huvudingrediensen i krut. Vargeringen var en reservstyrka till det indelta soldatväsendet, och tvångsinskrivningen av bondsöner och drängar var djupt impopulär bland allmogen.

Frihetstidens riksdagar ägnade stort intresse åt näringspolitik och hushållning, och frågan om bondeseglationen – böndernas rätt att själva segla med sina varor till avsättningsorter i stället för att sälja genom städernas borgare – var en långvarig stridsfråga i Österbotten. Provinsialläkarväsendet byggdes ut under samma period, och doktor Barthold Rudolf Hast i Vasa hörde till Finlands tidiga provinsialläkare. Hälsokällor och brunnsdrickning var på modet som medicinsk behandling.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter