Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1791-08-19
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1791-08-19

Ryska flottiljen avskär storvesirens armé vid Matschin

1791Gustav III · Gustavianska tiden · Revolutionernas tid
Regent
Gustav III — tar makten i en statskupp 1772
Sverige då
Finland är en del av Sverige · kriget mot Ryssland 1788–90 · ca 2,2 miljoner invånare
Epok
Gustavianska tiden — kulturell blomstring — opera, akademier och enväldig kung
Samtidigt
Amerikanska frihetskriget · franska revolutionen bryter ut 1789
Historisk karta över Europa
Europa 1783 — upplysningstidens Europa · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Wien den 3 augusti. I den i dag utgivna hovtidningen meddelas att ryssarna med sin Donauflottilj har ryckt fram från Galatz till Matschin och därmed helt skurit av förbindelsen mellan Braila och storvesirens armé.

Det sägs att alla den kungliga familjens depescher i Paris öppnas och överlämnas till en kommission i nationalförsamlingen för granskning. Kejsaren ska vara mycket förargad över detta och har redan vidtagit lämpliga motåtgärder.

Nyligen bjöd greve von Hatzfeld flera högt uppsatta personer på middag, till vilken även den franske sändebudet markis de Noailles var inbjuden. Han tackade dock nej med motiveringen att hovet för närvarande inte erkänner honom som fransk gesant.

En så kallad fransk frihetsklubb har upptäckts här i staden, och dess sekreterare var en avsatt abbot. Den kungliga preussiske översten von Bischoffwerder befinner sig fortfarande i staden och är ständigt sysselsatt med förhandlingar.

Bakgrund

Rapporten från Wien speglar två stora europeiska skeenden som pågick samtidigt: kriget mellan Ryssland och Osmanska riket samt den franska revolutionens omvälvningar.

I det rysk-osmanska kriget (1787–1792) pressade ryska styrkor under bland andra fältherren Suvorov osmanerna tillbaka längs nedre Donau. Orterna Galatz (Galați), Matschin (Măcin) och Braila (Brăila) ligger i dagens Rumänien och var strategiska punkter vid floden. Att den ryska flottiljen kunde skära av förbindelsen till storvesirens armé – den osmanske överbefälhavarens huvudstyrka – var ett allvarligt bakslag för Osmanska riket och bidrog till att kriget snart avslutades med fred i Jassy.

Samtidigt hade den franska revolutionen, som inleddes 1789, kraftigt begränsat kung Ludvig XVI:s makt. Efter kungafamiljens misslyckade flyktförsök till Varennes hölls den under sträng uppsikt, och att nationalförsamlingen lät öppna och granska familjens post var ett tydligt tecken på detta. Kejsaren i Wien, Leopold II, var bror till den franska drottningen Marie-Antoinette och följde utvecklingen med växande oro; hovet vägrade också att erkänna revolutionsregimens diplomater, vilket förklarar snubben mot markis de Noailles.

Den preussiske översten von Bischoffwerder var kung Fredrik Vilhelm II:s förtrogne och förde i Wien förhandlingar om ett närmande mellan Österrike och Preussen – en diplomatisk process som ledde fram till de båda makternas gemensamma hållning mot det revolutionära Frankrike och så småningom till öppet krig.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter